Till Trafikchefen vid Göta Kanalbolag.
Enligt brovakten vid Wassbacken utsago har Telegrafkommisarien i Mariestad hos honom (brovakten) gjort förfrågan, om därstädes finge uppsättas en Telefonapparat för allmänheten vilken apparat i så fall skulle anbringas i förstugan till brovaktarbostället. Med anledning härav har brovakten gjort framställan om tillstånd att få mottaga uppdraget. Då i samhället ej finnas någon telefon för allmänheten, och det dessutom även inträffat att skepparna å kanalens trafikerande båtar sökas per telefon, varvid denna plats ligger särdeles lämpligt till för dem att ringas ifrån, får jag härmed vördsamt tillstyrka brovaktens hemställan.
Wassbacken den 2 januari 1938
Fredriksson.
Wassbacken den 21 januari 1938
Till Överingenjören vid Göta Kanalverk.
Under tiden för min tjänstgöring i Sjötorp Juli – augusti 1937 gjorde brovakten i Wassbacken anhållan om att få inträda sig befattningen som postombud därstädes, vilken anhållan av mig i skrivelse översändes till Överingenjören. Någon dag efter nämnda skrivelses insändande ringde Överingenjören till mig i Sjötorp för att få närmare upplysning om hur saken låg till. Härvid medgavs brovakten att på försök överta befattningen ett år, dock under förutsättning att brovakttjänsten ej blev lidande härpå. Den 1. sistlidna december började brovakten som postombud. Den 2 dennes insändes härifrån på begäran av samma brovakt, en ansökan om att hos honom finge uppsätta en telefonapparat för allmänheten.
Då telegrafkommisarien sedan dess hos brovakten gjort upprepade förfrågningar om den, nu erhållit begärt tillstånd, enär telegrafkommisarien i annat fall snarast måste efterhöra å annat håll för att få saken ordnad i samband med den nya telefonstationens färdigställande, anhålles härmed snarast möjligt om besked i denna sak.
Fredriksson.
Kanalkontoret Wassbacken
Moholm
Härmed får jag bekräfta gårdagens telefonmeddelande, att jag icke finner det lämpligt att en automattelefon för allmänheten uppsättas hos brovakten vid Wassbacken, vilket torde meddelas honom för vidare befordran till telegrafkommisarien.
Motala den 29 januari 1938
N. Tersmeden.
Wassbacken den 15 februari 1938
Till Göta Kanalbolag, Huvudkontoret, Motala.
Från brovakten i Wassbacken T. Karlsson, som för närvarande intill den 1 december innevarande år enligt Överingenjörens medgivande innehar befattning som postombud i Wassbacken, har ingivits ansökan om att även efter nämnda tid och tills vidare få inneha samma befattning, ehuru i egenskap av poststationsföreståndare från och med den 1 instundande oktober, från vilken tidpunkt poststation kommer att uppsättas härstädes under namnet Remmerstorp.
Uppsägningstid mellan postverket och nämnda befattningshavare är tre månader.
Som skäl för sin ansökan anför Karlsson det att han är i behov av denna extra inkomst, då hans krafter ej medgiva något arbete med jordbruket, för vars skötande han helt måste anlita betald arbetskraft och för varor ersättning större delen av jordbruksavkastningen åtgår, dels att han hoppas efter sin ingång i pensionsåldern kunna få bibehålla befattningen som poststationsföreståndare.
Själv har jag intet att erinra mot bifall till Karlssons ansökan, så länge ingen befogad anmärkning kan göras mot hans tjänst som brovakt i samband med posttjänsten.
Wassbacken den 29 augusti 1938
Till Öfveringeniören.
Härmed har jag äran meddela att under den svåra nederbörden i början af denna månad ( 60 mm f.r.o.m. den 1 t.o.m. den 3 maj ) bäcken svämmade öfver sina bräddar ofvanför 6 slussen samt tog sig ny fåra öfver därvarande slussvaktares lönejord, som nu är förvandlad till en stor sjö. Enär slussvaktare Bergkvist en vecka tidigare verkställt sådd så är nu hans arbete och kostnader spolierade.
Enligt Bergkvists uppgift har hans kostnader för sådden utgjort:
240 kg havre a 27 öre ……….kr 64.80.
30 kg vete a 27 öre…………….kr 8.10.
7 kg timotejfrö a 1.50 öre…….kr 10.50
5 kg klöfverfrö a 4.00 kr…….. kr 20.00
26 lass gödsel a 6.00 kr………kr 156.00
Utkörning…………………………..kr 20.00
Lån af häst…………………………kr 30.00
S:a kr 309:40
Någon ny sådd kan antagligen ej komma ifråga emedan åkern är så godt som bottenlös och af det skälet att utsädesspannmål ej längre står att uppbringa. Bergkvist anser sig bli nödsakad att sälja sina två kor till hösten, hvarför hans belägenhet är prekär. Med anledning häraf får jag föreslå att han måtte tilldelas kontant ersättning för lidna skador.
Sjötorp den 7 maj 1945.
Kurt Låftman.
Göta kanalbolag
Huvudkontoret
Motala
Beträffande skador vid sluss 6 Sjötorp.
Med återställande av brev av den 7 maj i år från inspektor Låftman i Sjötorp angående ersättning till slussvakt K. Bergkvist sluss 6 för skador å årets gröda till följd av översvämning av östra bigraven, får jag efter att ha undersökt saken lämna följande ersättningsförslag.
Nu sedan resultatet av årets skörd är klart har de verkliga skadorna tillföljd av översvämningen i våras kunnat fastställas. De fördela sig sålunda:
Gräsvall i sådd första årsvall 125 kg. klöverfrö a 4 :- 5:-
Havreåker kostnad för utkörning av gödsel beräknad del 12 :-
Beräknad skördeminskning 350 kg havre a 0.18 63:-
Beräknad skördeminskning av 1500 kg havrehalm a 0.02. 30:-
Kostnad för hemkörning av ny halm. 15:-
Summa 125:-
Med detta skadebelopp har Bergkvist förklarat sig nöjd. Någon ny trömfåra tog sig ej bäcken endast en obetydlig genomskärning uppstod å en skyddsvall. Eksells lag skall vid tillfälle få laga vallen.
Hajstorp den 8 september 1945.
A. Olsson
Till Chefen för Göteborgseskadern.
Härmed får jag vördsamt rapportera följande vid Minsveparen M 13:s förflyttning från Göteborg till Stockholm genom Göta kanal.
Då minsveparen M 13 torsdagen den 16 september 1948 kl 0700 befann sig mellan Sjötorps sluss nr 5 och 6 mötte fartyget Vieille Montagne III, hemmahörande i Åmmeberg, vilket styrde i mitten av kanalen. För att undvika ombordläggning med nämnda fartyg tvingades M 13 så långt ut mot kanalkanten att grundkänning erhölls, varvid skador uppstod på SB propeller. Efter haveriet meddelade FC, styrman Hansson, FC M 12 härom, vilken i sin tur uppsökte befälhavaren på S/S Vieille Montagne III och meddelade att Minsveparen M 13 erhållit grundkänning med anledning av det sätt, på vilket hans fartyg framförts.
Loggboksutdrag bifogas.
Minsveparen M 13 den 27 september 1948
TJ. Hansson
FC.
Till Chefen för Göteborgseskadern, Göteborg 41.
Härmed får jag vördsamt rapportera följande vid H. M. Minsveparen M 12 förflyttning från Göteborg till Stockholm genom Göta kanal.
Då minsveparen M 12 torsdagen den 16 september 1948 kl 0720 lämnat sluss Sjötorp nr 5 mötte fartyget S/S Vieille Montagne III, hemmahörande i Åmmeberg, som styrde i mitten av kanalen. M 12 styrde vid kanalens högra sida. För att undvika ombordläggning med nämnda fartyg tvingades M 12 så långt ut mot kanalkanten att grundkänning erhölls, varvid skador uppstod på SB propeller och propelleraxel. Efter haveriet uppsökte FC M 12 fänrik R. B. Kjaer befälhavaren på S/S Vieille Montagne och meddelade att minsveparen M 12 och M 13 erhållit grundkänning med anledning av det sätt på vilket hans fartyg framförts.
H. M. Minsveparen M 12 den 27 september 1948
R. B. Kjaer
FC
Loggutdrag för Minsveparen M 12 den 16/9 – 48
Anteckningar
Kl 0430 passerat Borhallsudde. Kl. 0600 passerat Sjötorps sluss nr 3
Väderlek: Temperatur i luften 13. Temperatur i vattnet 16. Vindens riktning VS
Fartygstjänst
Kl 0540 släckt reg regl lanternor. Kl 0650 förtöjt i Sjötorp. Kl 0650 kastat loss Kl 0720 erhölls grundkänning, strax efter passage av sluss nr 5, vid möte med S/S Vieille Montagne III från Åmmeberg som ej höll sig på kanalens SB sida.
Loggboksutdrag vid Minsveparen M 13 haveri den 16/9 – 48
Väderlek WNW 2
Anteckningar
0530. Släckt regl. lant. 0700 vid möte med S/S Vieille Montagne III av Åmmeberg vid Sjötorp sluss nr 6 blev fartyget utträngt på kanalkantens högra sida så att SB propeller skadades.
Till rederiet för s/s Vieille Montagne III
Åmmeberg.
Med överlämnande i avskrift av tvenne skrivelser den 27 september 1948 från chefen för minsveparen M 12 respektive chefen för minsveparen M 13 får jag härmed framför förfrågan, huruvida Ni vitsordar i skrivelserna omförmälda händelseförloppet samt om Ni medgiver betalningsskyldighet för de kostnader som komma åsamkas kronan i anledning av grundkänningarna. Någon undersökning om skadornas omfattning har ännu icke verkställts. Skadorna komma att redovisas till Eder så snart båtarna sliptagits, vilket beräknas ske under instundande maj.
Stockholm den 25 april 1949
E. Rosengren
Förste byråsekreteraren
Försvarets Civilförvaltning
Advokatfiskalskontoret
Stockholm
Att: Förste byråsekreteraren E. Rosengren.
Betr. s.s ”Vieille Montagne III”.
I besittning av Eder skrivelse av den 25 april, jämte bilagor, få vi meddela, att vi efter undersökning funnit, att rubricerade fartyg icke kan lastas för de skador som uppstått å minsveparna M 12 och M 13, utan torde dessa skador bero på respektive fartygschefers ovana vid navigation i kanalleder.
Vid möte i en kanal uppstår oftast s. k. ”sprängvatten,” vilket strävar att draga de båda fartygens förstävar mot kanalens mitt och samtidigt pressas deras akterstävar ut mot kanalbanken. För att undvika skador härigenom utföres normalt möte på kanalen på sådant sätt, att båda fartygen framföras i kanalens mitt, stäv mot stäv, tills de närmat sig varandra på ungefär en halv båtlängds avstånd, varvid båda fartygen göra en styrbordsgir, så att båda fartygen vid mötets början ligga parallellt med stävarna pekande mot var sin styrbords kanalbank. Ovan omskrivna sprängvatten kommer då att under mötet vrida fartygen omkring varandra, så att ombordläggning och grundkänning undvikes. För att säkerställa manövreringsförmågan bör samtidigt propellervarvtalet ökas för att säkerställa styrförmågan. Befälhavarna å ifrågavarande minsvepare torde förmodligen icke hava varit bekanta med detta förhållande, och dessutom har enligt ögonvittne åtminstone en av de omskrivna minsvepare hållit ”så långt ut åt styrbord att ytterligare en minsvepare kunnat få rum mellan de båda fartygen”. Under sådana förhållanden torde det vara tydligt, att vi icke under några omständigheter kunna åtaga oss betalningsskyldighet för några kostnader, som kunna komma att åsamkas Kronan i anledning av omskrivna grundkänningar. Det synes oss, med den kännedom som vi hava om Göta kanal, att fartyg utrustade med dubbla propellrar borde manövreras med den allra största försiktighet i denna farled, enär denna fartygskonstruktion direkt inbjuder till propellerskador mot kanalbanken.
Slutligen synes det oss anmärkningsvärt, att de båda översända loggboksutdragen samtidigt uppvisa så olika anteckningar angående väderleksförhållandena.
Åmmeberg 10 maj 1949
För VIEILLE MONTAGNE´s
Svenska Egendomar
Sven Torell.
Beträffande ångaren Dianas isbrytning
Ångfartygs Aktiebolaget Göta kanal
Inkom Göta kanalbolag den 12/12 1941
Till Göta Kanalbolag
Trafikchefen
Motala
Beträffande ångaren Dianas isbrytning
Kostnaderna för ångarens hållande i beredskap och för isbrytning uppgå för närvarande till mellan 4.000 och 5.000 kr. Härav erhålla vi av övriga rederier 1.500 kr. Den kostnad, som drabbar vårt bolags 6 lastångare uppgår sålunda till c:a 3.000 kr. Vi äro mycket tacksamma för Kanalbolagets bidrag med ved men hemställa dessutom om ett kontant bidrag med 1.000 kr., då ju Kanalbolaget och hela trafiken haft stor nytta av att ”Diana” varit disponibel och den kostnad, som annars enbart drabbar vårt bolag blir allt för kännbar.
Vi vilja i detta sammanhang nämna att den så kallade Simsonbåt med släp, som tack vare ”Diana” kunde fortsätta över Roxen, nekade att lämna något bidrag.
Tacksamt emotseende Eder svar å vår framställning teckna,
Högaktningsfullt
Ångfartygs Aktiebolaget Göta Kanal.
17 december 1941
Ångfartygs AB Göta Kanal
Göteborg
Till svar å Edert ärende av den 10 dennes med framställning om ett bidrag av 1000:-kr. utöver vårt tidigare bidrag med 50 kubikmeter ved för hållande av ångaren ”Diana” i beredskap och för isbrytning få vi meddela, att vi äro villiga lämna 500:- kr. samt de 10 kubikmeter ved, ångaren mottog i Motala i går.
Beträffande ångaren ”Dianas” vinterliggning i någon av bassängerna mellan Duvkullen och Mem få vi meddela, att hon endast få ligga i bassängen mellan Söderköping och Tegelbruket, varom närmare överenskommelse torde träffas med kanalbyggmästare Christoffersson.
Högaktningsfullt
Göta Kanalbolag
N. Tersmeden
Ångfartygs Aktiebolaget Göta kanal
Göteborg den 18 december 1941
Göta kanalbolag
Huvudkontoret
Motala
Erkännande mottagandet av Eder ärade skrivelse av gårdagen tacka vi för Edert tillmötesgående att utbetala Kr. 500:- som bidrag till ångaren Dianas isbrytning. Vi önska emellertid framhålla, att trafiken icke endast under december utan ända sedan mitten av november haft fördel av ”Dianas” beredskap och isbrytning, utan vilken bland annat av oss befraktande 10 av ”Samseglingens” ångare ej ställts till vårt förfogande för resor till Malfors, Stockholm och Norrköping.
Beträffande ångaren ”Dianas” vinterliggning ha vi ansett lämplig att ej taga fartyget längre ned än till Norsholm och åberopa Trafikchefen Tersmedens löfte vid dagens telefonsamtal att få förlägga fartyget å nyssnämnda plats enligt närmare överenskommelse med Kanalbyggmästare Christoffersson.
Högaktningfullt
Ångfartygs Aktiebolaget Göta Kanal
Karl David Blicks änka
Till Direktören för Västra Kanaldistriktet, Herr Öfversten m.m. H. Sjöqvist.
Med stöd dels av Slussinspektoren i Forsvik, här bifogade skrivelse till mig och dels efter telefonsamtal med honom, får jag härmed vördsamt föreslå att den 19 augusti avlidne brovaktaren i Rödesund Karl David Blicks änka på grund av synnerligen ömmande omständigheter, måtte få upprätthålla brovaktaresysslan till seglationsårets slut/ eventuellt till 1 april 1927/.
Jag anser att denna åtgärd för trafiken skulle vara fullt betryggande om änkan Blick ålägges att hålla och avlöna en pålitlig-på förslag av Slussinspektoren samt av Öfveringeniören och mig godkänd-person att svara för fyrar och sjömärken samt dessutom vid behov hjälpa till vid bron. Om denna hemställan bifalles, får jag vördsamt föreslå att änkan under den tiden hon upprätthåller tjänsten får bibehålla sin avlidne mans löneförmåner.
Vördsammast.
Motala den 31 augusti 1926.