Inlösen av elektrisk installation vid Rotkilen.
Inkom Göta kanalbolag, Motala
den 12/4- 44
Överingeniören m.m Herr N. Tersmeden.
Motala
Betr. av- och tillträdessynen vid Rotkilens brovaktboställe den 5 mars i år så vill jag till svar å Din anmärkning ang. pådömd ersättning från tillträdaren till avträdaren å 25:- för höstplöjning och sådd meddela följande.
Att tillträdaren Robert Andersson vid tillträdessynen den 30 mars 1940 ej ålades betala något för höstplöjning å två skiften samt sådd å en åkerlycka å kulvertgravsområdet som utförts av avträdaren berodde på att kostnaderna härför kvittades mot att Andersson utförde körningar och för övrigt hjälpte till med flyttningen för fru Axelssons bohag från Rotkilen. I protokollet var därför ingen kostnad upptagen för ersättning till avträdaren. Nu ansågs att tillträdaren skulle ersätta avträdaren med 25 :- kr för höstplöjning och sådd och har tillträdaren redan betalt beloppet. Det enda som vart oklart vid synen var ersättning till avträdaren för honom tillhörig lampa å verandan, en väggkontakt i stora rummet en lampa å vinden samt lampa i ladugården för vilket avträdaren begärt 40 :- kr av tillträdaren, som emellertid nekar inlösa detta. Avträdaren har frågat huruvida han får tillstånd att taga bort allt detta därest tillträdaren inte heller efter någon tid vill övertaga alltsammans.
Din tillgivne
A. Olsson
28 oktober 1949
Till Göta kanaldirektionen
Motala
Jag får härmed taga mig friheten tillskriva kanaldirektionen angående en fodran jag efter tre år, fast jag åtskilliga gånger gjort påstötningar om dess utbetalande, fortfarande har innestående hos Göta kanalbolag. Enligt synprotokoll upprättat vid avflyttning från Rotkilen våren 1947 har jag för elektriska installationer som jag vid tillträdet fick lösa, en fodran på 56 kr. Jag har fått upplysning om att kanalbolaget skulle inlösa nämnda ledningar då tillträdaren vägrade lösa desamma. Jag har vid olika tillfällen efterhört pengarna hos ingenjör Olsson och har fått det meddelandet att de så småningom skulle komma, men nu vid mitt senaste samtal meddelade han att kanalbolaget vägrade utbetala beloppet. Jag tycker det är högst märkvärdigt förfaringssätt, det är ju dock i bolagets hus som ledningarna är inmonterade och alltså bolaget som skulle äga dem. Jag får härmed vördsamt anhålla att denna affär skyndsammast ordnas upp, då jag för min del ej kan se varför ytterligare anstånd skulle vara erforderligt.
Högaktningsfullt
Rob. Andersson
( före. d brovakt )
Hajstorp, Töreboda den 13/11 1949
Herr överingeniör N. Tersmeden
Motala
B.B
Betr. inlösen av elektrisk installation vid Rotkilen.
Med återställande av Andersson brev får jag lämna följande upplysningar:
När Andersson tillträdde platsen som brovakt vid Rotkilen år 1940 inlöste han av sin företrädare fru Axelsson elektrisk installation bestående av följande. En lampa å vinden / med anordning för tändning och släckning såväl nerifrån som uppifrån / , en lampa på verandan / avsedd för vägledning till bron och ladugården vid mörker / en lampa i ladugården jämte ledning dit från bostaden samt elektrisk ljusmätare. För allt detta betalade han 66:- kr vilket står angivet i syneprotokollet. Sedan hade Andersson utan att därom ha frågat och fått tillstånd låtit insätta en väggkontakt i rummet för radio och en i köket för kokplatta. Båda kostade honom betydligt mer än de 20:- kr som han vid avträdessynen 1947 begärde för dem av tillträdaren.
När Andersson flyttade från Rotkilen 1947 inlöste bolaget tillsammans med tvättstugan den elektriska ledningen mellan bostad och ladugård för 10:- kr och tillträdaren den elektriska mätaren för 20:- kr. Det avgick således 30:- kr från de 66:- +20:- kronorna och skulle det alltså återstå 56:- kr eller det belopp som Andersson nu i sitt brev kräver bolaget på. Nuv. brovakten vid Rotkilen har sagt sig vilja inlösa lampan i ladugården för 6:- kr vadan detta är jämt 50:- som Andersson skulle ha. När han skriver att jag skulle ha upplyst honom om att bolaget skulle inlösa ledningarna är detta felaktigt. Detta har jag aldrig gjort eller kunnat göra då jag inte fått meddelande från huvudkontoret därom. Det är nog riktigt att han vid ett par tillfällen frågat ang. inlösen men har då svarat honom att jag inte fått något bestämt av bolaget eller av tillträdaren om de vore villiga inlösa någon del av installationen.
När det vid synen 1947 var på tal om event. inlösen och då inget mer än ledningen till ladugården och mätaren vart inlöst, frågade Andersson om han i så fall fick riva bort det övriga. Detta nekade jag honom enär jag vid tidigare samtal med Dig fått den uppfattningen att han ej ägde rätt att borttaga något. Nu menar Andersson att han enligt arrendelagen borde varit i sin fulla rätt att borttaga det som ingen ville inlösa och den rätten anser han sig fortfarande ha och vill därest bolaget inte inlöser allt ha skriftligt på att han äger låta en montör taga bort det övriga.
Detta gäller arrendelagen men kan denna väl inte tillämpas här. Enl. boställsordningen må boställshavaren ej påräkna ersättning för egen bekvämlighet. Det var dock icke Andersson som utförde det mesta utan hans företrädare. Andersson insatte endast de båda stick-kontakterna i rum och kök. Vid Riksberg, Godhögen, Ö. Hajstorp och Rödesund har bolaget inlöst och bekostat lyse å vinden samt kontakter i rum.
Din tillgivne
A. Olsson
f.d. Brovakt Rob. Andersson
Till svar å Eder skrivelse av den 28/10 rörande ersättning av 56 kr. för el. installation vid Rotkilens vaktarboställe få vi härmed meddela följande.
I syneprotokollet av den 30/3 1940, då Ni tillträdde platsen, står att Ni av avträdaren inlöser ledningar för diverse lampor och en mätare för tillsammans 66 kr. Detta var i överensstämmelse med föreskrifterna i för kanalen gällande boställsordning. I syneprotokollet av den 5/3 1947 då ni avträdde, står att Eder efterträdare skulle av Eder inlösa den elektriska mätaren 20 :- kr, varjämte bolaget inlöste ledning från bostaden till ladugården för 10 :- kr. Återstod således för 36 :- kr. Ni hade dessutom gjort inmonteringar för 20:- kr. således tillsammans för 56:- kr. Tillträdaren efter Eder ville emellertid icke inlösa detta. Vid förfrågan av ing. Olsson, om Ni ägde taga bort det som icke inlöstes, svarades härifrån, att Ni ägde taga bort det som ej var fast, dock under förutsättning att intet å fastigheten skadades. Eder uppgift om att ing. Olsson sagt att bolaget skulle inlösa det ovannämnda är felaktigt, ävensom Eder tro att arrendelagen i detta fall gäller. Härvidlag gäller endast boställsordningen för kanalen som säger, att om en vakt vill ha något för egen bekvämlighet, får han, om detta medgives av bolaget, uppsätta och själv bekosta detsamma. Något krav på bolaget kan Ni således icke ha och bolaget har ingen skyldighet att ersätta Eder något. Ni har för övrigt godkänt syneprotokollen. Det oaktat är bolaget villig övertaga ledningarna med anordningar till lampa å vinden samt verandan för 30:- kr. Den nuvarande vaktaren har sagt sig vilja inlösa lampan i ladugården för 6:- kr. Det återstående, nämligen en väggkontakt i rummet och en i köket eller för 20:- kr. vill ingen inlösa. Därest dessa kontakter av ing. Olsson bedömas såsom icke fasta och att de kunna borttagas utan att skada å väggar eller annors uppstår, få Ni taga bort dem.
En kopia av detta brev sändes samtidigt härmed till ingeniör Olsson och har Ni för ordnandet av det ovannämnda att vända Eder till honom.
Motala den 8/12 1949
GÖTA KANALBOLAG
N. Tersmeden
Brev från slussinspektor Wibel
Forsvik 4/12 -48
Till Herr Överingeniören m.m N. Tersmeden.
Härmed beder jag vördsamt föranmäla att Brovakten Lindström är lite krasslig. Han drabbades antagligen av en liten hjärnblödning för omkring en månad sedan, och blev därvid antagligen något förlamad i vänstra armen, men gick förlamningen tillbaka efter ett dygn och har han ej heller direkt varit sängliggande, men ej orkat sköta bron, d v s, öppningen på nätterna, men har detta utförts på ett mönstergillt sätt av Fru Lindström och yngsta dottern. Men när Sven Blomqvist i går var och hjälpte honom med ombyte av lyktorna tyckte han, att Lindström tacklat av igen och att han ej kunde röra vänstra armen ordentligt, men vill han ej låtsas om på något sätt, att han är så klen som han är, och Fru Lindström ville ju ej heller direkt säga det. Jag skall i morgon söndag resa ner till honom, så jag kan bilda mig en ordentlig uppfattning om, huru hans nuvarande tillstånd egentligen är, och skall jag sedan omgående meddela detta till Överingeniören. Men jag måste ge ett erkännande ang. Fru Lindström och hennes ansvarskänsla. Det är annat än ”Kärringen” här vid slussen i Forsvik. Kanaltrafiken börjar nu tunna av. Västkustskutorna ha gått hem för uppläggning, så de enda som komma att gå från Vettern är väl 2 ”åmmebergare” Olshammarsbåtarna och enstaka ”samseglare”. Trafikinkomsterna synes bli av ungefär samma storlek som föregående år. Jag är nu uppe i något över 60.000.
Med vördsam hälsning
Erik Wibel
Forsvik 6/12 -48
Till Herr Överingeniören m.m N. Tersmeden
Motala
Härmed får jag vördsamt återkomma ang. Brovakten Lindström. Vid mitt besök hos honom i går blev jag faktiskt slagen av, huru han har tacklat av. Svag röst, vänstra armen så gott som obrukbar. Men var han ej så ”nere” nu som förut. Han talade hela tiden om att när seglationen börjar, skulle han vara ”all right” igen. Men det tror knappast jag.! Någon hjälp till bron ville varken hon eller han talas om, blott voro de tacksamma för hjälp vid eventuellt snöfall för skottning. Då har jag ju Ring som kan hjälpa dem. Han har för övrigt varit där och kapat samt huggit veden åt dem. Jag anser därför att på nuvarande ståndpunkt, har man blott att avvakta. Men skulle han inom närmaste tiden få någon mera blödning, då är det nog slut med honom med den lilla motståndskraft han har. Men Fru Lindström sköter, som jag förut nämnde, bron bra. Under tiden jag var hos dem var det fyra öppningar, och det klarade hon friktionsfullt. Komma det östgående båtar på nätterna så ringer vi ju till henne och varskor. Vattnet i Vettern börjar sjunka, tycker jag, i oroväckande grad. Idag 9.55 och är det vindstilla, men har väl, den stadig västliga vind, som rått en längre tid, drivit ut vattnet.
Ja nu hoppas jag att Överingeniören är insatt i läget ang. Rödesund, och beder jag om min vördsamma hälsning.
Erik Wibel.
Forsvik den 13/12 1948
Till Herr överingeniören m.m N. Tersmeden
Motala
Jag beder härmed vördsamt att få komma med en liten rapport ang. trafiken för den närmaste tiden framåt.
Åmmeberg räknar med att ha avslutat trafiken omkring den 21 dennes. De köra blott med en båt, enär III:an ”smällde” på i dimma i Viken i närheten av ”galjen”, så hon ligger nu för reparation i Motala. Från Olshammar har jag fått meddelande av kassör Jacobsson, att f. n. som läget nu är, avsände, de sin sista båt från Olshammar idag, men skall ju denna gå tillbaka igen. Men ha de 700 ton massa, som de vänta få transportera via kanalen, men har det blivit trassel med betalningsbiträde, men skulle detta bli klart i dag och om affären blir av så ha de sina båtar i beredskap för omedelbar transport och få vi väl hoppas att det ordnar sig, ty blir det ju en god inkomst för Forsvik. Det ligger ett par ”samseglare” här i Forsvik och lastar för Forsviks Skogar på Göteborg, men fast ej något gott av dem, enär de klarerat i Mem. Man får nu hoppas, att nästa år ”Boliden” sätter igång med en större brytning av eller i det beryktade berget vid Grenna och att transporten av malmen kommer att gå på kanalen. Ang. Lindström så får vi nog vara beredda på hans bortgång. Han har nog, de senaste dagarna fått en liten knäpp igen och ligger stundtals i dvala och är vänstra sidan slapp på honom. Det blir nog svårt att få en sådan präktig man dit igen, men tror jag, att Tore Karlsson i ”Hajstorp övra” skall passa bra där. Dels vet jag att han är fullt pålitlig och ärlig, samt är han mycket händig.
För närvarande har jag intet mera av vikt att rapportera.
Med vördsam hälsning
Erik Wibel.
Till Göta Kanalbolag
Motala
Härmed får jag vördsamt anmäla att brovakten vid Rödesund, C. Lindström, avlidit å garnisionssjukhuset i Karlsborg den 30 dennes.
Lindström var född 3/2 1892. Kom i kanalbolagets tjänst som slussvakt i Forsvik 1/4 1923.
Transport till Rödesund 1/4 1927.
Forsvik den 31 januari 1949
Erik Wibel.
P.S
Telefonen är sönder för tillfället, så jag har ej kunnat meddela detta per telefon. Jag skall väl beställa krans under samma förhållanden, som vid Lotsen Erikssons bortgång ?
En sökande har anmält sig till brovaktplatsen i Rödesund. Han är 40 år gammal och gift och har ett barn. Han är f. n. anställd vid Forsviks Skogar som inmätare. Enligt de upplysningar jag inhämtat om honom, anses han som en skötsam och ordentlig karl. Han har även tjänstgjort under Jägmästare Tersmeden under dennes ”Göta kanaltid”. Han är ganska förfaren i räkning och skrivning och detta är ju nödvändigt för handhavandet av uppbörden av Rödesund.
Forsvik den 1 februari 1949
Erik Wibel
Till Göta Kanalbolag
Huvudkontoret
Motala
Härmed får jag vördsamt anhålla om förhållningsorder ang. utbetalning av lön för brovaktartjänsten i Rödesund intill 1 april. Fru Lindström är ju villig att sköta tjänsten intill denna tid. Tjänsten består ju blott egentligen i underhållning av bron och kanalområdet intill densamma D V S att hon kommer att tjänstgöra som vikarierande brovakt under februari och mars. Skall jag i så fall utbetala den ordinarie brovaktlönen till henne för dessa två månader.? Lindströms ekonomi var visst ej så lysande. Någon livförsäkring har han ej ordnat för sina efterlevande. Fru Lindströms pension blir ju 250 kr/år. Lindströms begravning kommer att äga rum på söndag i Karlsborg. Ingeniör Olsson har ordnat med krans och skall själv nedlägga densamma. Även Djurberg kommer att tala vid graven. Samtidigt anhåller jag om en upplysning huru det skall förfaras med avlidne Brovakt C. Lindströms ”Försäkringsbok” nr 82968 med Kungl. Pensionsstyrelsen. Dödsfallet skall ju anmälas till Postanstalten, men sker det ej någon återbetalning utan äro de insatta medlen blott en premieavgift. På ifrågavarande bok innestår f.n 813 kronor.
Vattnet i Bottensjön står nu det lägsta det stått någon gång under de senaste åren av vad som framgår av journaler (9.25). Isen på Bottensjön och Viken är c:a 8-10 cm.
Forsvik den 10 mars 1949
Erik Wibel.
Forsvik 27/5 -49
Herr Överingenjör.
Ärade Broder
Jag beder härmed att få göra en förfrågan ang. Fru Stina Lindströms pension. Är denna ännu av Direktionen bestämd.? Hon har erhållit full lön för februari och fick i mars 25 kr, felaktig utbetalning av mig, men som Du bestämde t.v skulle anses som gratifikation. Denna gratifikation är ej redovisad, men har jag hennes kvitto i ”kassan”.
Huru skall förfaras med Herrar Vaktares junilöner? Skulle strejk uppstå, och de erhållit hela månadslönen i förskott, må de ju som ”prinsar”. Jag tycker stämningen bland vaktarna verkar som om de helst önska att strejk ej skall träda i kraft. Den nye brovakten i Rödesund är en synnerligen energisk och plikttrogen karl. Han säger att han aldrig i sitt lif haft det så bra, som sedan han kom till Göta kanal. Skulle strejk uppstå, så får vi väl ordna med konvojsystem på västgötalinjen. Jag skall gärna tjänstgöra som sluss- och broöppnare mellan Vettern och Hajstorp.
Trafiken har under denna månad i stort sett varit densamma som motsvarande månad förra året, men har, den, dalat ner nu något på slutet.
Vattenståndet i Bottensjön är nu 9.45 och i Viken håller det sig till det högsta tillåtna.
För övrigt inget av vikt att meddela.
Med vördsam hälsning
Tillgivne
Erik Wibel
Till Göta Kanalbolag
Motala
Härmed har jag äran insända ”statistik” tiden 1/5-15/5. Hade V M II varit klar från varvet, så hade nog inkomsterna överstigit 5000 kr. Tack för de eleganta och trevliga sjökorten. Ang. aktieposten i kanalbolaget har jag meddelat kamrer Nordqvist, Rödesund, detta. Han har länge frågat efter dylika aktier. – Hade man själv varit kapitalist, så skulle jag själv köpt den, men men… Vattnet i Viken är nu åter normalt och mer i den tillåtna höjden efter d 15- Ja, vattnet har för övrigt aldrig överskridit högsta tillåtna max. Men vattenståndet över högvattenstiden orsakade mig många sömnlösa nätter och när utprickningen ägde rum och det ej fanns folk att få första tiden, så klarade min maka och jag dammluckorna själva. Småbåtsägarna i Rödesund knorra nog litet över de ökade lustbåtspriserna, så det komma nog en skrivelse till H K. Folkskollärare, också husägare kalla sig numera för yrkesfiskare, för att få kunna använda vanliga taxan på båtar, men jag har väl instruerat Brovakten, vilka frågor han skall göra trafikanterna, när de påstå att de äro yrkesfiskare, och Brovakten är ju pålitlig och även mycket ”intresserad” av sina 20 %, så det går nog rättvist till.
Ja, för övrigt intet att rapportera av vikt denna gång.
Forsvik den 16 maj 1951
Högaktningsfullt
Erik Wibel
Skada å Riksbergs sluss den 20/11 1951
Rapport
Angående motorseglaren ”Trelleviks” skadegörelse å en slussport vid Riksberg den 20 november 1951.
Klockan 18.00 gick ”Trellevik” på uppgång in i Riksbergs nedra sluss och förtöjde där. Sedan nedra portparet stängts och slussvaktens biträde / hans 17 årige son Yngve / som skötte slussen vid tillfället, givit signal för påtappning, gick han till bromanöverhuset för att köra igen kanalbron. Under tiden drog en 16 – årig besättningsman och en annan av slussvaktens söner / Sven som är född den 14/6 1941 / på tappningen. Tydligen hade besättningsmannen hunnit draga på sin lucka något tidigare än vaktarsonen ty båten hade girat över till den sistnämnda sidan. Att besättningsmannen / pojken / varit alltför ivrig med pådragningen av slussluckor framgick vid närmast föregående slusställe, Godhögen, där vakten fick skarpt efterhålla honom att inte draga på tappningslucka så häftigt.
Samtidigt som tappningen drogs på, vilket säkerligen hade skett för hastigt, drog sig båten akter över varvid besättningsmannen vid aktervajern tog in på denna. Just som han gjort detta vände sig båten och drog sig kraftigt framåt varvid han inte genast fick håll på vajern beroende på att han fått ena armen omslingrad av vajern och måste frigöra sig. När han sen fått håll på båten tyckte han att denna var långt framme i slussen och ropade åt pojkarna vid tappningsluckorna ”går han klar?”. Styrman skrek även desamma och sprang in i styrhytten och slog full back å motorn. På grund av vattenbruset hade ingen av pojkarna hört något / besättningspojken borde i första hand ha hört ropet då han var på samma sida som besättningsmannen å båten/. Det var alldeles nermörkt och varför det märke, vilket f. ö. var rödmålat, å slussmuren efter vilket besättningsmannen vid aktervajern lade fast båten, ej syntes ordentligt. Båten hade kommit så långt fram att stäven kommit in under västra nedra mellanportens bomregel och då båten höjde sig bräcktes regeln av på två ställen. Tyvärr såg varken besättningspojken eller vaktarpojken att båten var alldeles för långt framsläppt.
Särskilt för den sistnämnde var det svårt att se då han var bländad av strålkastarljuset. Skulden gav jag efter förhöret båtbesättningen, som bort vara försiktigare vid slussning i mörker med en båt vars stäv sköt mycket snett framåt. Största skulden kommer nog an på olyckan med vajern om besättningsmannens ena arm, varigenom han ej i tid fick håll på båten. Jag avfordrade kaptenen på båten Arne Björk 200:-kr. som förskott å reparationskostnaderna men han vägrade att betala enär han därigenom skulle hava erkänt sig taga hela skulden. Han ansåg att slussvakten var för ung för att inse risken av att båten kommit så långt fram. Båten ägs av Oskar Johansson, kållandsö och befälhavare vid olyckstillfället var dennes son Valter Johansson.
Hajstorp den 20/11 1951
A. Olsson
Rapport avgiven av Kapten Arne Björk, Trelleborg, Kållandsö, befälhavare å m/s Trellevik betr. skadegörelse å en slussport vid Riksberg den 20/11 1951 kl. 18.00.
Vid olyckstillfället tjänstgörande befälhavare: styrman Valter Johansson. Tjänstgörande slussvakt, ord. vaktens 17-åriga son med biträde av en 10-årig broder. Ord. vakten var inne i vaktstugan, men kom ut sedan olyckan skett.
Båten gick in i slussen och stoppade upp ( på uppgående ). Den 17-åriga sonen stängde porten och gav signal för tappning. Han gick därefter till brokuren för att ordna med bron och såg således icke olyckan och var ej heller närvarande då tappningen skedde. Tappningen verkställdes av en 17-årig besättningsman samt vaktens 10-åriga son. Vid tappningen gick båten något bakåt varvid akterändan blev slak. En besättningsman, som skulle sträcka akterviren, fick denna om armen. För att mannen icke skulle skadas, slog maskinisten back. Viren kunde därefter sträckas och göras fast. Besättningsmannen och även styrmannen ropade till de båda ynglingarna som skötte tappningen och frågade om båten låg fri. Han fick inget svar och förmodade då att båten låg rätt i slussen. Tydligen hade den emellertid kommit för långt fram varför stäven vid slussningen tog emot bomregeln och bröt av den. Ing. Olsson avkrävde kaptenen på 200 kr. innan resan fick fortsättas, vilket dock kaptenen vägrade erlägga, då han därmed ansåg sig erkänna att olyckan orsakats av besättningen. Kaptenen ansåg att olyckan berodde på att vaktarsönerna voro för unga och icke kompetenta.
Göta kanalbolag
Huvudkontoret
Motala
Betr. Båtskada vid Riksberg den 20/11 1951.
Det var ju mycket förargligt att den unge slussvaktarsonen Sven skulle ge sig till att draga upp en slusslucka vid upptappningen av Trellevik. Slussvakten har ej fått löfte om att ha mer än de båda äldsta pojkarna resp. 19 och 17 år till slussbiträde. Nu har jag strängeligen förbjudit honom att låta småpojkarna hjälpa till vid slussning av båtar. Kanalbolaget måste nog i detta fall bli medskyldiga till skadan anser jag nu och bör påtaga sig en del av reparationskostnaden å bomregeln. Denna har nu lagats med kraftiga järnplåtar i likhet med vad vi gjort å så många andra söndriga bomreglar. Hela kostnaden uppgår till 371,33 kronor och anser jag att båten bör svara för minst hälften eller 200:- kr. De ha väl försäkring mot skador. Trellevik kommer tillbaka på nedgång någon av de första dagarna i december månad och är det då möjligt att kaptenen kommer upp på kanalkontoret när båten passerar Motala.
Hajstorp, Töreboda 1/2 1951
A. Olsson
Herr skeppsredare O. Jonsson
Kållandsö
Betr. skada å Riksbergs sluss den 20/11 1951
Åberopande dagens telefonsamtal få vi härmed bekräfta den därvid träffade överenskommelsen, att m/f Trellevik erlägger 200:- kr. av kostnaderna för reparation av slussporten. Beloppet torde ben. sändas till ingenjör A. Olsson, Hajstorp, Töreboda.
Högaktningsfullt
Göta Kanalbolag
B. K
Uppgifter å samtliga vaktares boställsjordar och lantbruk å Göta kanals västra linie. under år 1939.
Sjötorp sluss 1.
Vakten har allt sedan första året han kom till platsen ej brukat sin jord, enär det är ren förlust för honom att ha lantbruket. Boställsjorden är liten och mycket dålig och kan å den knappast hållas en ko mer än c:a 6 månader. Betet har ju på senare även blivit inskränkt genom tippar från ombyggnader av slussarna 2-3. För att sköta även jordbruket måste han hålla en dräng med månadslön om 40 a 50 kronor jämte maten och finge han dessutom köpa mycket foder. Förre vakten hade möjlighet att billigt köpa slåttern å flera tomter i Sjötorp men behöll han detta kvar och Frigren lyckades ej bliva vid något. En åkare i Sjötorp har betat bostället mot att han hjälpt Frigren med potatisland men denne har knappast velat hava betet i år då det är för dåligt. Någon annan jord att giva Frigren i stället finnes ej tillgänglig i Sjötorp annat än den åkerlycka å västra banken mellan inspektorens trädgård och sluss 4 som nu arrenderas av inspektorn och vilket han nog ej vill frånhända sig.
Sjötorp sluss 2-3.
Vakten / Thörn / sköter sin boställsjord och har efter vad jag kunnat förstå ej någon önskan att bliva av med den. Dock kan han numera eller rättare sagt det lönar sig ej att bruka den del av boställsjorden som ligger ända uppe vid sluss 7. Jorden där är för dålig och vattensjuk att med nuvarande dyra kördagsverken och dränglöner bära sig att odla. Nu har Thörn ett par år gjort upp med vakterna vid slussarna 6 och 7-8 att de få bruka denna jord mot att han får mjölk under de tider då hans egna kor under kalvning ej mjölkar. Han skulle efter vad jag förstår gärna velat havt den av inspektoren arrenderade jorden i utbyte mot ovannämnda jord.
Sjötorp slussarna 4-5, 6 samt 7-8.
Vaktarna sköta sin boställsjord och ha ej uttalat någon önskan om att slippa jorden.
Rogstorp.
d:o / uppgörelse ej träffad ang. ersättning för intrång å boställs- och arrendejorden till följd av dikesgrävningen i områdesgränsen. / Jag skriver därom i morgon.
Lyrestad.
Då brovakt Roos hustru börjar bliva gammal och är rätt klen vill hon helst slippa från mjölkningen m.m och Roos synes själv ha tröttnat på jordbruket. Han har ju haft mycken otur med sina kor i det några under årens lopp dött för honom i tuberkler. Ladugården är dålig och fuktig samt som Roos säger full av tuberkler. Han har vid flera tillfällen framställt önskemålet att få på de återstående åren överlåta boställsjorden till någon lantbrukare mot att få den mjölk han behöver i stället.
N. Norrkvarn.
Vakten sköter sin jord och är belåten med den. Han har dock påpekat olägenheten med bostället är att det är för litet betesmarker därtill.
Ö. Norrkvarn.
Vakten / E. Andersson/ har i år med överingeniörens medgivande och på grund av att det var alldeles omöjligt för honom att få någon dräng i våras, haft sin boställsjord överlåten till en lantbrukare mot ersättning av mjölk. Då Anderssons flicka nu börjar bliva så stor att hon kan hjälpa till mera tänker Andersson till nästa år be om att han få ha så mycket kvar av boställsjorden att han kan hålla en ko, för att längre fram kunna sköta hela bostället igen så länge flickan stannar hemma eller det går att få en dräng.
Godhögen.
Vaktaren sköter sin boställsjord bra och är intresserad av jordbruk. Ladugården vid Godhögen skall ombyggas nästa år.
Riksberg.
Sedan vaktens / Lindblads/ hustru i somras varit sjuk och senare dog har Lindblad ej kunnat sköta sitt lantbruk på grund av omöjligheten för honom att få någon hushållerska som vill mjölka. Han har nu inga djur men har inbärgat och brukat jorden för att kunna fortsätta lantbruket nästa år därest han kan få någon hushållerska som vill mjölka. Som jag förut nämnt tänker han på att få förflyttning till Rotkilen men med tanke på boställsjorden där och då jag ej tror att han är så värst intresserad av jordbruk är en sådan förflyttning nog ej så lämplig.
N. Hajstorp
Vakten sköter sitt boställe men då så väl han som vakten vid Ö. Hajstorp har anmärkt på att deras boställsjordar äro så illa belägna och splittrade har jag å bifogade kartor uppgjort ett förslag till att byta boställsjorddelar. Efter vad jag kan förstå vill han ha sin jord kvar men är bekymrad för framtiden då hans flicka ej vill stanna hemma och då det är så gott som omöjligt att kunna få någon dräng.
Ö. Hajstorp.
För den nye slussvakten / Eckerman / var det omöjligt att kunna få någon dräng i våras varför han ej kunde sköta sin boställsjord. Ej heller lyckades det för honom att få någon som ville övertaga annat än betesmarken för vilken han fått gödsel och hjälp till brukandet av jorden. Allt hö och säd har han inbärgat och får han se huru det kan lyckas till våren att få dräng. Han är intresserad men efter vad jag kan förstå ej frun, av lantbruk.
Löfsäng.
Vakten / Andersson / sköter sin jord bra men då han till sin läggning är missbelåten med allt skulle han ju helst vilja bli av med bostället. Nu sedan han fått sin lada tillbyggd har han dock inget sagt varför jag tror han är belåten med jorden.
Gastorp och Töreboda samt Jonsboda och Stång.
Efter vad jag kan förstå äro vaktarna belåtna med jorden.
Wassbacken.
Till och med förra året har brovakten / Karlsson / själv med tillhjälp av sin broder skött jorden. I år orkade hans bror ej hjälpa honom och då han själv på grund av sin astma ej kan sköta lantbruket, har han överlåtit boställsjorden till en lantbrukare mot erhållande av den mjölk han behöver.
Tåtorp.
Då bostället är mycket dåligt på grund av jordens läge mellan stentippar och träd anser vakten att inkomsten av jorden ej räcker till en liten dränglön och har därför utan att omnämna det för insp. ordnat det gemensamt med arrendatorn av f.d lotsbostället vid Tåtorp, så att denne även brukar boställsjorden. Han har därvid tidvis sina kor i vaktens ladugård och Sköld erhåller all den mjölk han behöver.
Forsvik.
Jag har ej hört annat än att vakten är belåten med sitt boställe men kan nog jorden i samband med att lotsbostället blir ledigt förläggas lämpligare i förhållande till slussen.
De vaktare som efter vad ovan framgår ha dåliga eller svårtillgängliga boställsjordar äro vid slussarna 1 samt 2-3 i Sjötorp, Övra och Nedra Hajstorp samt Tåtorp. Att för dem genom byte av jord erhålla bättre och framför allt bättre belägen jord går ej då någon därtill lämplig jord ej finnes.
Svårigheten att kunna få drängar och då dessa bliva så dyra att det är förmånligare att ej bruka boställsjorden gör att några vaktare som ej har hemmavarande barn till hjälp, vilja slippa från jorden. Besväret att ha dräng och för de yngre vaktarfruarna ovilja att sköta lantbruk och då vaktarna nu ha så bra betalt att de ej äro så mycket beroende av jorden, gör nog särskilt för de yngre vaktarna jorden mindre begärlig. Dock i tider som dessa bör nog vaktarna inse att boställena äro bra att ha och tror jag även att de göra det.
Hajstorp den 21/11 1939
A. Olsson.