Uppgift å av vaktare anställda och avlönade drängar, pigor m.m under seglationstiden 1939.
Sjötorps avdelning.
Sluss 2-3, vaktarson, från seglationens början, 40 kr per månad och maten.
Sluss 4-5 vaktarbroder hela året, 35 kr per månad och maten, hushållerska tidvis under seglation. 40 kr per månad och maten.
Sluss 6, Dräng / svåger till vakten / 40 kr per månad och maten.
Sluss 7-8, vaktarson från seglationens början, 40 kr per månad och maten.
Rogstorp, vaktardotter hela året 40 kr per månad och maten.
Lyrestad, vaktarson från seglationens början, 50 kr per månad och maten.
Godhögen, vaktarbroder från seglationens början till 31 augusti, 35 kr per månad och maten. Hushållerska hela året, 45 kr per månad och maten.
N. Hajstorp, vaktardotter hela året, 45 kr per månad och maten.
Gastorp, vaktardotter delvis under segl. 40 kr per månad och maten.
Jonsboda, vaktarson/ gift / fr. segl. början, 50 kr per månad och maten.
Forsvik, vaktarson/gift/ fr. segl. början 80 kr per månad och maten/ frun bor i sitt hem/
Hajstorp den 22/11 1939
A. Olsson
Sabotage vid kanalen?
Göta Kanalbolag
Huvudkontoret Motala
Betr. dykarekostnad för Vieille Montagne propellerskada
Jag har talat vid brovakten i Löfsäng dykare H Bloom ang. saken och han säger följande.
Efter påringning till arbetsplatsen i Karlskoga från kaptenen på Vieille Montagne III på morgonen den 19/4 fick Bloom låna firmans lastbil samt 2 st. dykarhantlangare och åkte omedelbart till Sjötorp. Körsträckan fram och åter var något över 28 mil och tog dykararbetet knappa två timmar men gick hela dagen till spillo. När arbetet var klart bad kaptenen på båten Bloom att sända honom räkning å arbetet.
Å räkningen står bilskjuts för 118:- kr/ det belopp firman begärt/
50:- kr Blooms dykararvode och lån av dykmaterial.
40:- kr avlöning till två hantlangare.
Summa kr 208:-
Hade Bloom varit hemma och vi i så fall måst anlita bil från Töreboda samt hantlangare hade hela kostnaden nog ej behövt överskrida 80:- kr.
Då Bloom hade rest tillbaka till sin förutvarande arbetsplats för att avsluta det arbete som han höll på med och ej fick färdigt när han tillträdde vaktarplatsen vid Löfsäng utan att därtill ha bett om tillstånd säger han sig vara villig att själv betala 100:- kr av räkningen. Då han troligen hade fått detta tillstånd därest han hade gjort förfrågan därom hade kanske bolaget fått bidraga till hans resa till Sjötorp från Karlskoga varför det kanske kan anses skäligt att Bloom slipper undan med att själv betala 100:- kr. Man kanske inte bör vara alltför sträng mot den nye vaktare- dykaren enär det visat sig mycket svårt att få någon dykare att söka brovaktarsysslan. När han sökte fick han det löftet att därest hustrun kunde klara bron och lantbruket för några dagar kunde han få åtaga sig privata dykararbete. Den förre dykaren var ibland och hjälpte Telegrafverket med kabelnedläggningar såväl i kanalen som å annan plats dock ej alltför långt bort.
Vad beträffar den träklots ung. 4”x7” och av 2 fots längd som Bloom fick hugga loss ur propellern där den satt fastkilad så tog kaptenen å båten hand om den, liksom även den trådhärva som de själva hade lyckats få loss från propellern. En del tråd satt dock kvar och losstogs av Bloom. Huruvida tråden som bestod av gammal slät telefontråd hade varit uppvindad å träklotsen var svårt att avgöra men troligen hade den det eftersom de samtidigt kunnat fastna i propellern. Hur de hamnat i kanalen är svårt att säga men anser jag att de tappats från någon båt i kanalen. Likaså är det nog svårt att säga var de först legat enär de kunnat släpats iväg utefter kanalbottnen av andra båtar innan Vieille Montagne fick den i propellern vid slussarna 4-5 i Sjötorp.
Vi hade båda dessa slussar tomma i vinter och då fanns inget i botten av dem. Att något sabotage skulle vara gjort och sålunda anledningen tror jag inte.
Samma båt har idag haft bottenkänning av en sten i kanalen nedanför Nedra Norrkvarns sluss och kommer vi att i morgon f.m. undersöka var och huru högt denna sten ligger. Omöjligt är det ej att denna båt lastas för djupt och skall jag därför ha ögonen på deras lastdjup.
Hajstorp, Töreboda den 24/5 1950
A. Olsson
A. B. Vieille Montagne
Åmmeberg 26 maj
Enligt telefonmeddelande den 24 dennes från direktör S. Torell hade ångf. ”Vieille Montagne III” på väg mot Göteborg den 19 dennes vid slussarna 4-5 vid Sjötorp fått propellerstopp, beroende på att telefontråd snott sig in i propellern. För avhjälpande av skadan hade dykaren H. Bloom tillkallats från Karlskoga, vilket förorsakat en kostnad av 205:- kr.
Av oss verkställda undersökningar ha givit vid handen, att ifrågavarande tråd sannolikt varit uppvindad på en vidhängande träklots av c:a 2 fots längd och dimensionen 4”x7”. En sannolik förklaring till att detta föremål funnits i kanalen på denna plats är att det tappats från något passerande fartyg. Tänkbart är även att ” Vieille Montagne III” kunnat komma i kontakt med föremålet på helt annan plats, möjligen utanför kanalen. Det har sålunda icke visats att kanalbolaget skulle vara ansvarigt för den inträffade skadan. Då emellertid bolagets strävan alltid är att på bästa sätt underlätta kanaltrafiken och tillmötesgå trafikanterna, förklara vi oss härmed beredda att bestrida kostnaderna för ifrågavarande dykarhjälp. Vi bedja Eder därför att översända dykarräkningen till oss och vore tacksamma för att samtidigt få mottaga fartygsbefälhavarens rapport rörande händelserna.
Högaktningsfull
Göta Kanalbolag
Bo Klint
Åmmeberg den 2 juni 1950
Verkställande Direktören i Göta Kanalbolag, Major Bo Klint.
Motala
Broder.
Återkommen från Göteborg vill jag i enlighet med mitt brev till Dig av den 30 maj närmare besvara Dina vänliga skrivelser av den 26 och 27 maj. Först och främst vill jag då framföra mitt tack för Din vänlighet att översända frisedel för passage av kanalbron vid Rödesund. Jag vill icke underlåta att påpeka, att det på intet sätt var för personlig vinning som jag meddelade Dig de kostnader, som åsamkades en nöjesbåt, vilken fick den idén att från Vättern gå in och titta på Bottensjön, utan var det uteslutande för att påpeka de underliga resultat, som framkomma genom tillämpning av det nuvarande uppbördssystemet. Jag föreställer mig, att vi äro helt eniga om att det är en överdrift att betala nära 10:- kronor för att passera en bro två gånger, men är det naturligtvis huvudsakligen nöjesbåtarna i Karlsborg, som hava anledning att beskärda sig över avgiften.
Jag vill emellertid ännu en gång uttala mitt tack för Din stora vänlighet, samtidigt som jag vill meddela, att denna frisedel kommer att få ett mycket begränsat utnyttjande.
Beträffande ångfartyget ”Vieille Montagne III” och det propellerstopp, som hon fick vid slussarna 4-5 vid Sjötorp får jag bilagt översända kaptenens rapport och räkningen från dykaren Holger Blom, och vill jag framföra mitt bolags tacksamhet för Ditt tillmötesgående att betala de åsamkade kostnaderna. Jag vill dock påpeka, att jag svårligen kan dela Din uppfattning, att dessa föremål tappats från något passerande fartyg, enär det synes mig osannolikt, att kanalfartygen medföra telefontråd ombord. Sannolikare torde vara, att tråden tappats i kanalen vid något utbyte av telefonledningar i kanalens närhet. Att ”Vieille Montagne III” skulle kunnat komma i kontakt med föremålet på annan plats, utanför kanalen, synes mig fullkomligt uteslutet, enär hon var på resa från Åmmeberg till Göteborg och alltså befunnit sig i kanalen hela sträckan från Tåtorp till Sjötorp 5:e sluss, där olyckan inträffade. Det synes mig uteslutet, att fartyget kunnat släpa med sig telefontråden ifråga från någon plats belägen öster om Tåtorp ända fram till Sjötorp, utan att någonting tidigare inträffat.
Slutligen övergår jag till frågan angående införande av klarering på månadskonto, vilket synes mig vara synnerligen lämpligt. För fartygens del måste detta ju innebära en arbetsbesparing och dessutom vara synnerligen begärligt för Edra kanalinspektorer, som härigenom skulle befrias från en hel del klareringar nattetid. Det synes mig lämpligast, om vederbörande ”större trafikanter” från Eder erhålla tryckta formulär, förslagsvis häftade i block med kopia, så att originalet utrives och kopian kvarsitter i blocket. Alla erforderliga uppgifter införas då av befälhavaren, och originalet överlämnas vid första sluss intill kanalinspektorskontor. Om Du har några sådana önskemål, att Du även önskar deklaration vid utgången ur kanalen, kan ju även detta enkelt ordnas på samma sätt genom införande av dubbla original och kvarsittande kopia.
Jag emotser gärna Dina synpunkter på detta förslag, och skall jag med glädje därefter taga upp frågan till diskussion med våra befälhavare, så att man därigenom kan ernå bästa möjliga resultat av förslaget.
Med hjärtliga hälsningar förblir jag
Din tillgivne
Sven Torell.
Rapport
Ångfartyget ” VIEILLE MONTAGNE III” på resa från Åmmeberg till Göteborg med 245 ton zinkmalm ankom till Sjötorp 5te sluss den 19/4 1950, kl. 05.30 , ”VIEILLE MONTAGNE III” hade just blivit nertappad i sluss nr 5 och var på gång in i sluss nr 4 för sakta maskin. Då fartyget gått fram cirka 2 m märktes en stöt i propellern och maskinen stannade. Den kunde sedan icke fås igång varken fram eller back. Besättningen fick då hala fartyget in i sluss nr 4 och under tiden kom m/f ” VIEILLE MONTAGNE II” till nämnda sluss samt tog ”VIEILLE MONTAGNE III” till kajen vid Sjötorps varv genom bogsering. Ankomsten till Sjötorps varv skedde kl. 07.00. Undersökning företogs omedelbart för att utröna, vad det var, som fastnat i propellern. Härvid fann man en järntråd / troligen telefontråd /, som vi fingo upp med en båtshake, men propellern kunde ändå icke röras. Undertecknad ringde då till Ingenjör Olsson i Hajstorp för att få en dykare att undersöka, vad som satt fast i propellern. Ingenjör Olsson var bortrest för tillfället men jag fick besked av ett biträde, att det fanns en dykare i Skoghall, Holger Blom. Denne kom till Sjötorp kl. 12.30 samma dag och började undersökningen omedelbart. Han fann därvid ytterligare järntråd av samma slag, vilket han klippte bort, samt ett trästycke, vilket fastnat mellan propellern och skeddan. Detta trästycke fick han hugga sönder totalt, och han kunde enligt uppgift icke avgöra, om telefontråden och trästycket voro fastsatta i varandra, emedan vattnet i kanalen var synnerligen grumligt.
Under dykarens arbete anlände Kanalinspektör Låftman till varvet och fick se järntråden. Kapten Låftman ansåg även, att det var fråga om telefontråd. Dykaren hade avslutat sitt arbete kl. 14.30, då resan fortsattes. Tjänstgörande slussvakt vid 4 – 5 slussarna var slussbiträdet Bertil Persson. Dykaren Holger Blom är anställd vid Göta Kanalbolag, som brovaktare vid Löfsängs bro, men var under nämnda tid i Skoghall för extra dykararbete.
Åmmeberg den 23 april 1950
H. Öhlin
Befälhavare å ”VIEILLE MONTAGNE III”
Göta kanalbolag
Huvudkontoret Motala
Betr. Ångf. Vieille Montagne III propellerstopp
Några telefontrådsbyten å kanalen ledningar har ej ägt rum på de närmaste 15 a 20 åren varför det ej kan ha varit kanalens tråd som fastnat i propellern. Förra året drog Telegrafverket upp rikstelefonledning till sluss 8 från Sjötorp. Då användes uteslutande ny tråd men den tråd som fastnade i propellern var gammal och rostig. Några telefonledningar finnes ej i närheten utanför kanalområdet. Att någon lantbrukare skulle ha använt gammal telefontråd till hägnad tror jag inte då sådan är olämplig till hägnad. Om den inte som jag tror fallit från någon båt med skrotlast återstår endast möjligheten att någon person av illvilja eller oförstånd skulle ha medtagit och kastat tråden i kanalen. Detta har jag svårt att tro på enär det är mycket präktigt folk i dessa trakter.
Det tycks vara omöjligt att få reda på och tror jag ej heller att någon polismyndighet om anmälan därom gjordes dit skulle kunna taga reda på varifrån tråden kommit. Den kan ha legat i kanalen under flera år. Efter vinterarbetena i våras var slussarna 4-5 i Sjötorp fullkomligt rena. Dykare Bloom uppgav summan å sin räkning till 205:- kr men räkningen som översänts visar summan 208:- kr. Jag har endast utbetalt 105:- kr till honom.
Hajstorp, Töreboda den 10/6 1950
A. Olsson.
Göta Kanalbolag
Huvudkontoret
Motala
I natt troligen mellan kl. 23.30 och 24 förövades ett sabotage mot kanalanläggningen vid Sjötorp. När slussvakt Thörn på efternatten skulle slussa upp ett par båtar märkte han att något hinder låg i botten å övra portkammaren vid sluss 3 så att han inte kunde öppna den västra porten. Då han med båtshake kände efter fann han att det var en tämligen stor sten. Han trodde först att denna på något sätt lossat från slussmuren och fallit ned men då han därpå fick se att en stor sten var losstagen från en stödmur intill porten förstod han att någon tagit denna sten och kastat ned i slusskammaren. Thörn försökte med hjälp av en annan slussvaktare få upp stenen medelst en stensax men detta lyckades ej. Han satte sig då i förbindelse med mig och jag beordrade dykare Sjöberg dit ned för att taga upp stenen. Någon båt vart ej hindrad enär de båda båtarna som kommo på efternatten voro så smala att porten kunde öppnas tillräckligt för att släppa fram dem. Det visade sig att stenen vägde minst 150 kg. varför det är troligt att det måste ha varit minst två man som utfört sabotaget eller oförsvarligt okynne.
Så fort jag kunde satte jag mig i förbindelse med landsfiskalen i Hova som senare jämte en polisman kom till platsen och anställde förhör. Jag lämnade honom ett exemplar ”tillkännagivande i fråga om skadegörelse å Göta kanal” och sade han sig skola beordra statspolisen att taga hand om saken och försöka få tag på den eller de skyldiga. I detta fall skall väl den nyligen tagna ansvarsförsäkringen kunna utnyttjas. Kostnaderna för upptagandet av stenen belöpa sig sålunda.
21:- kr för hyrbil med dykare och dykarmaterial.
16.80:- kr för min bilresa till Sjötorp.
10:- kr för lån av dykarmaterial.
44.97:- kr för dykare, hantlangare samt hjälp vid försök att fiska upp stenen.
Summa 102.77 kronor.
Hajstorp, Töreboda den 9/7 1950
A. Olsson.
Till Stadsfiskalen i Motala
Härmed ha vi äran överlämna följande uppgifter beträffande under senaste tiden inträffade försök till skadegörelse å Göta kanals anläggningar.
1 ) Telefontråd hade kastats i Sjötorps 5:e sluss, vilket förorsakat propellerskada å ångaren ”Vieille Montagne III”. Vi hänvisa till befälhavarens rapport. Kanalbyggmästaren på västra linjen, ingenjör A. Olsson, Hajstorp, Töreboda, meddelar ytterligare: ”Några telefontrådsarbeten å kanalens ledningar har ej ägt rum på de närmaste 15 a 20 åren, varför det ej kan ha varit kanalens tråd, som fastnat i propellern. Förra året drog Telegrafverket upp en rikstelefonledning från Sjötorp till sluss 8. Då användes uteslutande ny tråd, men den som fastnade i propellern var gammal och rostig. Några telefonledningar finnas ej i närheten utanför kanalområdet. Att någon lantbrukare skulle ha använt gammal telefontråd till hägnad tror jag ej, då sådan är olämplig till hägnad. Efter vinterarbetena i våras var slussarna 4 – 5 i Sjötorp fullkomligt rena”.
Då det i detta fall ej med säkerhet kunde antagas, att avsiktlig skadegörelse förelåg, gjordes polisanmälan ej omedelbart utan först i samband med under 3) här nedan relaterade händelse.
2 ) 12/5 1950. Lampan i fyren vid Borenshult hade skruvats loss, varigenom fyren slocknat. Händelsen anmäldes till kriminalpolisen i Motala, varför vi få hänvisa till dess handlingar i ärendet.
3 ) 18/7 1950. En sten om minst 150 kg. hade kastats i 3:e slussen vid Sjötorp. Vi hänvisa till bilagda utdrag av rapport från kanalbyggmästaren å västra linjen, ingenjör A. Olsson, Hajstorp, Töreboda. Samtidigt polisanmäldes även händelsen under punkt 1 ) här ovan. Något resultat av polisutredningen har ännu ej kommit kanalbolaget tillhanda.
4 ) 19/7 1950. Då ång. ”Astrea”, denna dag ungefär kl. 11 passerade Borenshults slussar på uppgång och slussportarna skulle stängas, sedan fartyget gått in i nedersta slussen, hindrades stängningen av något föremål på slussbottnen. Sedan olika åtgärder vidtagits för att få föremålet att flytta på sig lyckades man stänga portarna, sedan fartyget hindrats c:a 1/2 timma. Vid senare företagen undersökning konstaterades, att en kilsten, som uppbrutits vid en elektrisk ledningsstolpe, på norra sidan om slussen. Den förvaras nu hos slussvaktaren vid Borenshult.
Dessa upprepade försök till skadegörelse gör, att man ej kan utesluta möjligheten av att organiserat sabotage föreligger, varför vi få anhålla om en snabb och grundlig undersökning.
Motala den 22 juli 1950
GÖTA KANALBOLAG
Ang. inom Fägre Polisdistrikt vid broarna över Göta kanal befintlig räddningsredskap.
Polismannen i Fägre Polisdistrikt Skaraborgs län
Rapport Fredagen den 15 september 1939
Sedan undertecknad polisman i Fägre polisdistrikt genom resolution den 23 augusti 1939, beordrats verkställa utredning rörande det antal broar över Göta kanal, som äro belägna inom polisdistriktet samt huruvida det vid dessa broar finnes räddningsredskap, får jämte remisshandlingarnas återställande rapporteras följande:
De inom polisdistriktet belägna broarna äro Jonsboda kanalbro, Stångs kanalbro och Vassbackens kanalbro.
Beträffande räddningsredskapen vid broarna hava respektive brovakter blivit var för sig hörda och därvid uppgivit:
Brovakten vid Vassbackens kanalbro Theodor Karlsson, född den 13 juni 1877, att han sedan år 1914 är anställd vid Göta kanalbolag, som brovakt vid Vassbackens kanalbro i Fägre socken: Att det vid nämnda bro aldrig funnits eller finnes någon livräddningsredskap, det enda som finnes är tvenne för byggnaderna avsedda brandhakar och några instruktioner om att dessa skola användas såsom livräddningsredskap vid kanalen finnes heller icke.
Karlsson har dock på eget initiativ placerat en brandhake på vardera sidan om bron enär han anser att det är bättre att i förekommande fall hava något till hands än ingenting.
Någon kanalbolaget tillhörig båt eller eka finnes heller icke utan har Karlsson själv anskaffat roddbåt med hjälpmotor, vilken alltid anlitats vid förekomna olycksfall vid kanalen. Karlsson anser att livräddningsredskap i följande omfattning är oundgängligen nödvändig vid Vassbackens kanalbro: Roddbåt, kraftig livboj, med minst 25 m. lång lina. Livbojen bör vara så placerad, att brovakten i första hand men även allmänheten vid förkommande fall lätt kan nå densamma.
Brovakten vid Stångs kanalbro, Karl Oskar Frödell, född den 15 december 1889: att han sedan den 1/4 1925 är anställd vid Göta kanalbolag, som brovakt vid Stångs kanalbro i Fägre Socken: Att det under hans anställningstid vid kanalbolaget icke funnits eller finnes någon som helst livräddningsredskap vid Stångs kanalbro. I förekommande fall har den till byggnaderna hörande brandhaken fått användas för dylika ändamål.
Frödell anser att det vid Stångs kanalbro oundgängligen bör finnas livräddningsredskap i följande omfattning: Livboj med lina samt roddbåt.
Brovakten vid Jonsboda kanalbro, Johan Alfred Svensson. Född den 30 oktober 1869, Att han sedan omkring 20 år tillbaka är anställd vid Göta kanalbolag, som ordinarie brovakt vid Jonsboda kanalbro i Fägre socken. Under denna tid har det icke vid kanalbron funnits eller finnes någon som helst livräddningsredskap. Enligt Svenssons uppgift förekommer det invid Jonsboda kanalbro, av ortsbefolkningen rätt mycket badning.
Svensson anser, att det utan hänsyn till den i kanalen badande ortsbefolkningen, vid Jonsboda kanalbro bör finna livräddningsredskap i följande omfattning: livboj med lina samt roddbåt allt i närheten av brovaktarebostaden, samt att kanalbolaget ålägges skaffa dessa redskapen. För byggnaderna avsedd brandhake finnes. Vidare säger sig Svensson veta, att det finnes vid Göta kanalbolag anställda brovaktare som till förekommande av drunkningsolyckor sett sig nödsakade att på egen bekostnad anskaffa roddbåt och livboj med lina.
Då det som tidigare påpekats vid kanalbroarna inom Fägre polisdistrikt icke finnes någon livräddningsredskap att tillgå, som i förkommande fall kan anses tillfredställande och det i anledning av den utmed kanalen rådande trafiken lätt kan inträffa olyckstillbud till drunkning och för undvikande av drunkningsolyckor i likhet med den 14 augusti 1939 vid Stångs kanalbro inträffade, anser jag det vara oundgängligen nödvändigt att det vid broarna i likhet med brovakternas önskemål finnes dels livboj med lina av prima beskaffenhet samt roddbåt, vilka redskap böra kanalbolaget snarast anskaffas och tillställas brovakterna, som lämpligen på bolagets bekostnad kunna handhava vårdnaden och skötseln av redskapen, som alltid bör vara i gott och fullt tillförlitligt skick.
Fägre som ovan
Richard Nordström
Polisman
Till Länsstyrelsen i Skaraborgs län
Med återställande av remisshandlingarna får Göta kanalbolag härmed äran avgiva följande yttrande i ärendet.
Drunkningen inträffade under badning, den drunknade var dotter till en hos bolaget anställd brovakt och olyckan inträffade inom dennes bevakningsdistrikt. Enligt det för kanalen gällande reglementet är det emellertid förbjudet att bada i kanalen och enligt instruktioner för vaktarna åligger det dem, att var och en inom sitt distrikt tillse att reglementets föreskrifter efterleves. Då kanalen på grund av de branta och steniga stränderna, det smutsiga vattnet ävensom med hänsyn till båttrafiken är högst olämplig såsom badplats, är det behövligt, att förbudet efterleves. Kanalbolaget kommer därför att skärpa föreskrifterna för övervakandet av förbudet, vilket tydligen varit släpphänt vid de berörda platserna.
Vid fartygs färdande genom broöppningarna är uppehåll för passagerares eller gods emottagande och avlämnande icke tillåtet, och sådant förekommer icke heller. Någon anledning för allmänheten att vistas vid kanalen invid broarna finnes därför icke annat än för passage över bron, och detta kan ske utan risk för någon att ramla i kanalen, ty broarna och tillfarterna äro försedda med räck. Att färdas å de s.k. dragvägarna utmed kanalen med fordon är för allmänheten förbjudet, och för kanalens del förekommer det numera sällan. Däremot har bolaget icke ansett sig böra förbjuda allmänhetens trafik på annat sätt å dragvägarna. Det är förmodligen denna senare trafik, som fjärdingsmannen avser med ”den utmed kanalen rådande trafiken”.
Det är emellertid givet, att sådan trafik får ske på trafikantens egen risk, och till någon nytta vid olycksfall utmed dragvägen kunde i varje fall livräddningsredskap vid broarna icke vara. Bolaget kommer emellertid att anskaffa för livräddning lämplig båtshake till varje bro att vid ev. fall användas i stället för de hakar, som nu finnes vid varje boställe. Den av brovakten vid Wassbacken ägda båten har av vaktaren anskaffats för helt annat ändamål, och den av brovakten vid Jonsboda uttalade vetskapen om ”att det finnes vaktare vid kanalen, som till förekommande drunkningsolyckor sett sig nödsakade att på egen bekostnad anskaffa båt och livboj” får stå för hans egen del, ty kanalbolaget har sig icke bekant något sådant fall.
Något annorlunda ställer sig däremot saken vid slussarna. Där måste besättningen från båtarna gå i land och i vissa fall är det tillåtet att där lämna passagerare och gods, ehuru det förekommer i liten utsträckning. Därjämte äro slussarna icke avstängda i samma utsträckning som brolägena. Kanalbolaget har därför för slussarna anskaffat för dessa platser lämpliga livräddningsredskap. Att i större utsträckning hålla livräddningsredskap, än vad sker enligt vad ovan meddelats kommer att anskaffas, anser bolaget icke vara av behovet påkallat. Bolaget får därför hemställa, att den gjorda framställningen icke måtte föranleda till någon Länsstyrelsens åtgärd.
Motala den 9 november 1939
Göta kanalbolag
N. Tersmeden