Många gånger hör man att kanalen aldrig fick någon betydelse, orsaken ska vara att järnvägen konkurrerade ut kanalen. Ofta när historiker pratar om Göta kanal så vill man påstå att kanalen var ett fiasko. Men Göta kanal konkurrerades inte ut av järnvägen, man samtrafikerade väldigt ofta. Gods lastades över från järnväg till båt eller vice versa. Under rekordåret 1939 transporterades 468 000 ton på kanalen och antalet av alla fartyg av alla dimensioner översteg då 6000. Lastbilstransporternas uppsving i förening med de allt svårare lönsamhetsförhållandena för de små lastfartygen gjorde att transportvolymerna minskade efter hand och var 1958 nere till 200 000 ton och antalet fartyg till ungefär 3400. Huvuddelen av godset var då koncentrerat till västgötalinjen som svarade för mer än 2/3 av hela kvantiteten. Det var lastbilarna som till sist konkurrerade ut Göta kanal och politikers ovilja att bygga ut kanalen så den fick samma storlek som Trollhätte kanal.
I samband med avtalskonflikten våren 1959 lamslogs trafiken i tre veckor, vilket blev kännbart för flera företag t ex Åmmebergs zinkgruvor, som var en av kanalens stora befraktare. 250-tonnarna Vieille Montagne II, III och IV fraktade zinkslig till Göteborg för vidare befordran till Belgien. Sven Torell, direktör för Åmmebergs zinkgruvor var en av förespråkarna för en utbyggnad av kanalen.
Under april månad 1950 gjordes 178 slussningar i Sjöslussen i Sjötorp därav 29 slussningar på natten mellan kl. 22.00 och 06.00. 178 slussningar motsvarar 6,4 per dygn, under 28 dygn: Endast en liten lustbåt hade slussats under månaden.
Vid Hajstorp övre gjordes 177 slussningar därav 25 slussningar under natten mellan 22.00 och 06.00. 177 slussningar motsvarar 6,8 per dygn under 26 dygn / under 2 dygn slussades inga båtar. Endast en liten lustbåt har slussats under månaden.
Trafiken på Göta kanal pågick i regel från april, maj månad till december och båtarna kom på dygnets alla timmar. Dygnsvila var något som inte existerade vid kanalen. Ett par gånger så gott som varje natt fick en sluss- eller brovakt ge sig ut för att sköta sin syssla. Hade man vuxna barn hemma så kunde dom hjälpa till med sysslan och på dagarna fick även vaktens hustru hjälpa till. Men hon hade ju sina sysslor att sköta. Dessutom hade så gott som alla vaktarna ett litet jordbruk att sköta plus en eller två kor. När det var högsäsong på kanalen var det ju samtidigt högsäsong för jordbruket.
Som brovakt vid kanalen fick man sköta bron på kvällar och nätter, på dagarna var brovakten på andra arbeten. De kunde gräva diken, planka om broar, bygga nya vaktarbostäder, rensa kulvertar och utefter kanalen. Då sköttes bron oftast av hustrun. En brovakt sa att man hängde på gubben en medalj för hans kärring skött bron i ett visst antal år. Man glömmer ofta kvinnorna när man talar om kanalen men de hade ett minst lika slitsamt arbete.
Men man kunde få både biträdeshjälp för slussen när det var mycket att göra och man kunde också ha en dräng till hjälp vid jordbruket. Men det var personer som vakten själv skulle avlöna. Visserligen ingick i lönen extra pengar för biträdeshjälpen till slussen. Man hade en kontantlön men i den ingick också fri bostad och ved. Om vakten blev sjuk fick han ordna med vikarie och då även betala lön till vikarien. Om vakten inte lyckades få någon vikarie så kunde kanalbolaget ordna med detta. Vikarien skulle ha tillgång till bostaden, därför fanns ett rum på vinden som han skulle bo i. Det var väl inte alla som tyckte detta var så roligt att man skulle upplåta sitt hem till någon annan.
1937 fick vaktarna 8 dagars semester. Det gjorde att man kunde vara ledig från och med söndag till och med söndag. Semestern kunde också delas upp men fick inte delas upp i mer än två perioder men man fick inte ta en dag lite då och då. Något krav på att ta ut sin semester fanns dock inte. Semester som inte togs ut kunde inte sparas till nästa år, om det inte gällde särskilda skäl eller sjukdom men det skulle godkännas av huvudkontoret. I undantagsfall kunde annan tid än 1 maj till 1 oktober under seglationstid få begagnas för semesterns åtnjutande. Semester fick ej heller givas under tid för kanalbesiktningen.
Semester fick inte beviljas till för många vaktare, särskilt då slussvaktare, samtidigt på en avdelning. Ej heller fick två bredvidvarande slussvaktare samtidigt erhålla semester. Vid handmanövrerad bro kunde hustru eller drängpojke, om denne inte var under 18 år, godkännas som vikarie. På alla andra ställen kunde endast ”myndig och fullgod” karl antagas. ”I undantagsfall må dock vid lindrigare ställe omyndig duktigare dräng, dock icke under 18 år, godtagas såsom vikarie.”
Boställsordning för sluss-, bro- och färjvaktareboställena
A. I avseende på byggnader, trädgård och gårdstomt.
1) Det åligger boställshavare att med aktsamhet handhava och omsorgsfullt vårda boställshus och anläggningar.
2) Skador förorsakade av boställshavare eller hans familj genom vårdslöshet eller vanvård åligger det boställshavare att helt på egen bekostnad avhjälpa.
3) a) Mindre bristfälligheter å tegeltaken, såsom felande eller söndriga tegelpannor, å spåntäckningen, å vindskidor och brädfodring, såsom lossnade bräder, å brandstegar, å hägnader och grindar kring trädgård och gårdstomt, såsom lossnade spjälor och tråd samt å brunnslock, åligger det boställshavare att opåmint själv avhjälpa och bekosta.
b) ombyte av liggbås i svinstia och av övergolv i bås och kättar i ladugård åligger det även boställshavare att verkställa och bekosta.
Behövliga materialier för arbeten enligt a) och b) tillhandahåller dock kanalbolaget kostnadsfritt.
4) Det åligger boställshavare att opåmint själv hålla rent i tak- och stuprännor, öppna och stänga ventiler i stenfoten på lämpliga tider, ersätta normalt förbrukade el. säkerhetsproppar, hålla rent i avlopp och avloppsbrunn, hålla jord och ogräs borta från husen, klippa häckar samt hålla trädgården väl brukad och planterad och gårdsplanen städad.
Behövliga träd, buskar och grus erhålles kostnadsfritt av kanalbolaget.
5) Alla övriga bristfälligheter, reparationer, förändringar i inredningen eller till- och nybyggnader, vilka blivit i den ordning och utsträckning, som nedan under II säges beslutade att av kanalbolaget göras eller eljest i undantagsfall av överingeniören medgivits, tillkommer det kanalbolaget att på egen bekostnad avhjälpa och utföra.
6) Andra än i punkterna 2-5 angivna reparationer, förändringar, inredningar samt till- och nybyggnader äger boställshavare icke rätt att verkställa.
B. I avseende på hävden å boställsjorden.
1) det åligger boställshavare att med omsorg sköta åkerjorden samt genom ändamålsenlig behandling därav, vartill hör laggill dikning och dikesrensning, söka bereda jorden till högsta fruktbarhet och avkastning, att vårda boställets övriga ägor samt att med materiel, som kanalbolaget kostnadsfritt tillhandahåller, underhålla brotrummor och nödiga ytterstängsel med undantag för sådana av sten, vilka sistnämnda bolaget underhåller.
2) Det är boställshavare förbjudet att från bostället bortföra löneved och gödsel ävensom i annat än undantagsfall, för vilket tillstånd av bolaget erfordras, bortföra hö och halm.
3) Sker betning å boställsjorden, skola djuren hållas så tjudrade, vallade eller inom medgivet stängsel, att de icke kunna nå dragväg, strandskoning eller skada planterade träd.
C. Särskilda stadganden.
1) Boställshavare är skyldig att där sådant för kanalbolagets trafikbehov eller kanalens säkerhet erfordras, avstå bostället tillhörig mark i utbyte i skälig omfattning mot annan intilliggande mark eller ersättning.
2) I händelse av den anställdes död äro, därest maka eller hemmavarande barn leva efter, dessa berättigade att kvarsitta å bostället intill tre månader efter dödsfallet, dock med skyldighet för dessa att upplåta nödig del av bostaden till vikarie, som av bolaget anställes.
II Angående tillsyn över boställena genom ekonomisk besiktning samt om av- och tillträdessyn.
A. Ekonomisk besiktning.
1) Å samtliga boställen hålles tillsyn å deras hävd till hus och jord vart tredje år förbesiktning av vederbörande kanalbyggmästare samt något senare samma år, i den utsträckning som kan vara påkallat, av vederbörande distriktsdirektör och överingeniör besiktning. I det protokoll, som då föres av kanalbyggmästaren, skola samtliga boställen vara upptagna.
Boställshavare skall påvisa alla bristfälligheter och framföra behövliga förändringar. Det som prövas behövligt eller eljest påkallat att utföras under de kommande tre åren upptages i protokollet och fördelas efter behov och lämplighet under de tre åren. Därvid skall särskiljas vad boställshavaren och kanalbolaget enligt vad ovan under I angivits skola utföra.
Bolagets åliggande skall även uppskattas i penningar. Skulle boställshavare ifrågasätta att själv få utföra och påkosta något som han enligt I A 6 här ovan icke har rätt till, kan detta prövas och om det är av mindre betydelse kan sådan rätt medgivas honom, varom anteckning skall ske i protokollet.
Protokollet skall underställas överingeniören för granskning, varefter det skall godkännas av kanaldirektionen.
B. Av- och tillträdessyn.
Vid ombyte av boställshavare förrättar vederbörande kanalbyggmästare av- och tillträdessyn, varvid protokoll upprättas.
Sedan detsamma underställts överingeniörens granskning, utskrives det i tre exemplar för av- och tillträdarens godkännande. Vardera av- och tillträdaren erhåller ett ex. under det 3:e ex- lämnas till kanalbolagets huvudkontor. Skulle någondera parten icke godkänna protokollet, må klagan föras hos kanaldirektionen.
Vid synen skall avträdarens tillträdessyneprotokoll ävensom det för tiden gällande ekonomiska besiktningsprotokollet föreligga för att utgöra grund för protokollets upprättande. Det som avträdaren kan vara skyldig avhjälpa skall i protokollet antecknas och i penningar uppskattas. Utöver vad ekonomiska protokollet upptager äger kanalbyggmästaren i syneprotokollet upptaga de ytterligare reparationer, som äro påkallade. Vidkommande förbättringar eller av tillträdaren gjorda framställningar om att själv få utföra sådana, få de upptagas i protokollet först efter överingeniörens medgivande. I övrigt skall följas boställsordningens föreskrifter. I protokollet skall även upptagas på vad sätt boställsjorden brukas och i det skick den befinner sig, ävensom den kvantitet av tilldelad ved som avträdaren skall lämna tillträdaren.
Denna boställsordning skall tillämpas från och med den 1 januari 1950 från vilken tidpunkt boställsordningen av den 1/1 1919 upphör att gälla.
Motala den 30 november 1949.
Göta Kanaldirektionen.
Kanalrapporten
Den kallades också för bara rapporten. Då ringde vaktarna och rapporterade vilka båtar som var på gång. Detta gjordes klockan åtta på kvällen och sedan ”stängdes” telefonen av och det gick bara att ringa till den sluss eller bro som låg intill. På dagen hörde man de olika telefonsignalerna i alla hus. Kanalbolaget hade en egen telefonlinje och signalerna var olika till varje hus, tre korta och två långa osv. Man fick veva på telefonen korta eller långa signaler. Kanalen var också indelad i olika stationer så från Sjötorp kunde man inte ringa längre än till Norrkvarn övre. Där fick dom öppna linjen så man kom vidare, likadant för de vid Hajstorp om de ville ner till Sjötorp.
Klockan åtta på kvällen kom rapporten från Tåtorp till Norrkvarn övre. Den ringdes på den vanliga telefonen, rikstelefonen. Sedan ringde Sjötorp 2-3 till Norrkvarn övre då hade dom pratat med ”dalbobron” om vilka båtar som hade passerat och skulle till Göta kanal. Efter det ringde Norrkvarn övre till Godhögen och till nionde (Norrkvarn nedre) och rapporterade det som Tåtorp och Sjötorp 2-3 hade rapporterat. Efter det ringde Norrkvarn övre tillbaka till Tåtorp med informationen från Sjötorp 2-3.
Sedan rapporterade slussarna och broarna till varandra, nionde ringde till Lyrestad bro som sedan ringde till Rogstorp, vidare till åttonde i Sjötorp och till Sjätte och på så vis bytte man information med varandra. Godhögen ringde till Riksberg och därifrån ringde man till nedre Hajstorp och så gick det sen hela vägen. Då visste alla vaktarna hur många båtar som skulle komma på natten och man visste på ett ungefär när dom skulle kunna komma.
Efter rapporten ställdes ”omkopplaren” i ett läge som gjorde det omöjligt att ringa förbi den slussen eller bron som fanns intill. Det var en liten spak som man vred åt höger eller vänster som reglerade åt vilket håll man ringde. Efter ett samtal så skulle den ställas tillbaka i mittenläge på dagen så linjen var fri. Men på kvällen ställdes den åt sidan och blockerade linjen. Under natten kunde man inte komma i kontakt med kanalingenjören på kanalbolagets telefonlinje då han stängde av sin telefon. Endast de med rikstelefon kunde ringa honom i fall det var något som hänt. Klockan sex på morgonen öppnades telefonlinjen igen.
Mellan åren 1955-1976 fick man betala för varje tjänstgöringstillfälle mellan klockan 22.00-06.00. Båtarna fick lösa nattpoletter som man gav till vakten som han sedan kunde lösa in och få i pengar. Men många betalade med vanliga mynt. Det sista året som man använde poletten, 1976, var den värd 5 kr och vakten var berättigad tre poletter vid varje tjänstgöringstillfälle. Brovakten hade en lång håv för att nå upp till styrman på båtarna, håven kallades för fattighåv.
Instruktion för betjäningen samt signalinstruktioner.
- Sluss-, bro- och signalvaktare lyder under överingeniören med vederbörande slussinspektorer som närmaste förman. Lots- prickhållare och fyrvaktare lyder under trafikchefen med vederbörande slussinspektor som närmaste förman.
2 . Vaktare åligger att genom noggrann inspektion utöva tillsyn över sitt bevakningsområde.
3. Sluss- och brovaktare åligger:
a) att uti allt, vad tjänstgöringen vidkommer, ställa sig Kungl. Maj:ts utfärdade nådiga fridlysningsstadga och reglemente för begagnande av Göta Kanal ( seglationsreglemente ) samt denna instruktion jämte av vederbörande förmän meddelade föreskrifter till noggrann efterträdelse;
b) att aldrig utan behörigt tillstånd eller erhållen befallning vara längre från sitt bevakningsområde, än att ankommande fartyg utan dröjsmål kunna betjänas;
c) att på de i seglationsreglementet tillåtna tider för ankommande fartyg alltid hava bro samt vid lugnt väder eller motvind det fartyget närmast varande slussportparet öppnat;
d) att då fartyg kommer med förlig vind i god tid tillhålla skeppare att sakta farten och att ej öppna portarne, förrän fartyget stoppats och angjorts;
e) att hava noggrann vård över sluss och bro samt ständigt hålla såväl dessa som området närmast däromkring väl rengjort samt om vintern hålla fritt från snö, så att ej hinder i trafiken uppstår;
f) att förhindra att fartyg fastgöras vid port eller bro;
g) att med yttersta uppmärksamhet tillse, att icke sluss, bro eller annan kanalens byggnad tillfogas skada genom fartygs och skeppares förvållande samt att om sådant skulle inträffa, anmäla förhållandet hos vederbörande slussinspektor, innan fartyget släppes vidare;
h) att om fartyg redan passerat sluss eller bro, där skadegörelse ägt rum, oförtövat underrätta närmaste vaktare, att fartyget icke får framsläppas, innan slussinspektoren därtill lämnat sitt medgivande;
i) att, sedan fartyget passerat sluss, tillsluta det öppna portparet och genom tappning fördela vattnet i slussen så, att omkring halva vattentrycket vilar på vardera portparet;
j) att under vintern, då vattnet tillfryser, dagligen förrätta isning omkring broar, sluss- och stämportar samt då kanalen tillfrusit så, att segelfarten upphört, stänga stämportarna med öppnade luckor och öppna alla slussportar med undantag av det översta paret, och i övrigt i detta avseende ställa sig vederbörande förmäns närmare föreskrifter till efterrättelse;
k) att om någon betydlig läcka från kanalen förmärkes att utskärning i banken befaras eller om vattnet i kanalen av okänd orsak med ovanlig hastighet faller genast tillsluta stämportarna, där sådana finnas, ävensom stämportsluckorna och därefter öppna det vattenavlopp, som finnas inom den skadade avdelningen;
l) att för ovannämnda fall och för övrigt då sluss eller brovaktare anser något vara av särdeles vikt för kanalen, ofördröjligen anmäla detta hos slussinspektoren;
m) att utan ersättning inom sitt bevakningsområde fortskaffa tjänstebrev;
n) att å sin boställsjord och i övrigt inom bevakningsområdet vårda den av kanalbolaget verkställda trädplanteringen, tillse att icke betning av kreaturen äger rum inom bevakningsområdet och, där sådant sker, anmäla saken hos slussinspektoren;
o) att förbjuda obehöriga vägars tagande å kanalområdet, noga efterse, att ingenting kastas i sluss, kanal eller kulvert och, om sådant sker, genast föranstalta om dess upptagande samt i övrigt vara uppmärksam på, att ingen ofred utövas å kanalen eller dess tillhörigheter inom bevakningsområdet;
4. Befinnes vaktare under tjänsteutövning drucken eller begår eller befordrar han brott mot fridlysningsstadgan eller seglationsreglementet, straffas den felande efter omständigheterna med suspension från endast lön eller från både tjänst och lön högst 3 månader eller med tjänstens förlust.
5. Signalinstruktion.
Varje sluss- och brovaktare skall ständigt vara försedd med: en lanterna med ett rött och ett blått glas; en röd och en blå flagga samt visselpipa.
- Vid dager signaleras ”klart” vid bro eller sluss sålunda:
Signal med visselpipa samt för öster ut gående fartyg visas röd och för väster ut blå flagg väl synlig. Flagga används under tiden från en timme före solens uppgång till en timme efter dess nedgång.
Vid mörker signaleras ”klart” vid bro eller sluss sålunda: signal med visselpipa och blått sken från lanternan.
Rött sken visas så länge sluss eller bro icke är klargjord.
Från bro eller sluss visas lanternan från den sida, varåt bron är uppdragen och så, att den synes åt det håll, varifrån fartyget kommer samt hålles tätt intill själva hörnet av sluss- eller bromuren ända tills dess befälet å fartyget genom signal, med ångvissla eller på annat sätt ger till känna, att lanternan skall avlägsnas.
2. Med visselpipa signaleras alltid på samma gång som lanternan ställes på sin plats eller flaggan visas, och får ej fartyg gå in i sluss eller bro, förr än båda dessa signaler givits.
3. Då vid slussning är av största vikt, att ej vattenpåsläppningen sker förr än de portar, fartyget passerat äro väl tillslutna, så skall slussvakt, som alltid bör finnas vid de portar, som tillslutas, med sin visselpipa giva signal, när luckorna få pådragas för vattenpåsläppning.
4. I övrigt skola bro- och slussvaktare till förekommande av fartyg vilseledande noga tillse; att obehörig lanterna ej visas vid sluss, bro eller från kanalbank, då fartyg äro annalkande.
5. När segel- eller ångfartyg anlända till sluss eller bro och för stillaliggande eller manövrering fordras tross i land, skall vaktare vara därmed behjälplig;
6. Efter signal från uppgående fartyg skall med semaforerna vid Forsvik, Tåtorp och Landthöjden via dager signaleras ”klart” genom semaforarmens inställande över horisontalläge och vid mörker genom visande av rött sken från semaforlyktan; samt efter signal från nedgående fartyg under samma tider signaleras ”klart” med semaforarmen under horisontalläge och grönt sken från semaforlyktan.
7. Denna instruktion skall alltid vara i betjäningens rum samt fridlysningsstadgan och seglationsreglementet därstädes att tillgå.
8. Sluss-, bro- eller signalvaktare kan för en tid av 3 dagar medgivas ledighet av närmaste förman, som under trafiktjänstgöring är slussinspektoren och under tjänstgöring vid kanalarbete kanalingeniören. Avser ledigheten längre tid eller skall vaktare användas i arbete utom sitt bevakningsområde, anmäle närmaste förman behovet därav och give förslag å vikarie hos överingeniören och trafikchefen, vilka i samråd äga att i ärendet besluta. Vaktare är berättigad till 8 dagars semester under den tid, då kanalen är stängd för trafik, och bestämmes tiden för tjänstledigheten av överingeniören.
Pension
Bro- eller slussvaktayrket gick många gånger i arv, både två och tre generationer var inte ovanligt. Det kunde vara praktiskt om någon av vaktens söner ville överta slussen för då kunde den pensionerande vakten bo kvar. Dessutom kunde han hjälpa till vid slussen om så krävdes.
Till Göta kanaldirektionen.
Undertecknad sluss- och brovakt vid Övra Hajstorp får härmed vördsamt anhålla om avsked från min tjänst vid Göta Kanal den 1 april 1959. Den 19 februari 1959 fyller jag 67 år och har varit i tjänst som vakt vid Övra Hajstorp sedan 1 april 1951. Förut var jag anställd som maskinist vid bolagets såg i Edet i 30 år. Enär jag inte kan påräkna att få full pension vill jag dock anhålla att Göta Kanaldirektionen godhetsfullt ville, med hänsyn till min ålder och 38 års anställningstid, bevilja mig en årlig pension av 900:- kronor.
Hajstorp, Fredsberg 1/12 1958
Karl Högberg.
Karl Högberg, född 1892 och död 1970
1. Pensionsbelopp och villkor.
a) Vaktare är berättigad till erhållande av pension vid uppnådda 65 levnadsår. Har han därvid uppnått 30 tjänsteår, utgår den årliga pensionen med 600 kr.
Har vaktare vid uppnådda 65 levnadsår icke tillika uppnått 30 tjänsteår, utgår pension efter Direktionens beprövande i varje särskilt fall.
b) Änka efter pensionsberättigad vaktare är – förutsatt att äktenskapet ingåtts före det vaktare fyllt 50 år – berättigade till erhållande av en årlig pension av 300 kronor. Finnes i äktenskapet barn under 16 år, utgår därjämte ett årligt barntillägg av 190 kronor för ett barn med tillägg av 40 kr. då två barn under 16 år finnas och med ytterligare 20 kr. för varje barn därutöver. Finnes icke änka, ökas barnunderstödet med 100 kr.
c) För änka efter vaktare, som avlidit i tjänsten före uppnådd pensionsålder, utgår änkepension och barntillägg med graderat belopp i förhållande till mannens tjänsteår vid dödsfallet, sålunda:
vid minste 25 års tjänst:
änka 250 kr. barntillägg 1 barn 165 kr.
vid minst 20 års tjänst:
änka 200 kr. barntillägg 1 barn 140 kr.
vid minst 15 års tjänst:
änka 150 kr. barntillägg 1 barn 115 kr.
Vid kortare tjänstetid vid dödsfallet än 15 år ankommer det på Direktionen att avgöra, huruvida och med vilket belopp änkepension och barntillägg skola utgå.
Finnes mer än ett barn höjes barntillägget med:
För 2 barn 25 kr. och med ytterligare 15 kronor för varje barn därutöver.
Finnes icke änka ökas barnunderstödet med 40 % av motsvarande änkepension.
2) Från ovannämnda pensionsbestämmelser och villkor göras följande undantag.
a) Vaktare, som för fel och försumlighet i tjänsten eller för annan förbrytelse blir från tjänsten avsatt, går därmed förlustig pensionsrätt såväl för sig själv, som för änka och barn.
b) Har äktenskapet ingått efter det vaktaren fyllt 50 år eller i fall, som omnämnes ovan, senare än 5 år före dödsfallet, är änkan icke berättigad till pension, ej heller barn i dylikt äktenskap berättigade till understöd.
c) Vaktares styvbarn äro icke berättigade till understöd.
d) Vid olycksfall i arbete, som medfört vaktarens död, utgår icke änkepension och barntillägg, då ersättningen regleras enligt olycksfallsförsäkringslagen.
3) Tid från vilken pensioner utgå och upphöra.
a) För vaktaren utgår pension från och med månaden näst efter den, under vilken avsked från tjänsten erhållits, och upphör med utgången av den månad under vilken pensionären avlider.
b) Änkepension utgår från och med månaden näst efter den, under vilken mannen avlidit, och upphör med utgången av den månad, under vilken änkan dör eller ingår nytt äktenskap.
c) Barntillägg utgår från och med månaden näst efter den, under vilket fadern avlidit, och upphör med utgången av den månad, under vilken barnet fyllt 16 år eller avlider.
4) Utbetalning av pensioner och barntillägg.
a) Utbetalning verkställes av vederbörande avdelningsföreståndare kvartalsvis, första dagen i månaderna mars, juni, september och december.
Vid pensionärs frånfälle bör dock möjligen innestående del av pensionen utbetalas till sterbhuset, så snart ske kan efter dödsfallet blivit behörigt styrkt.
b) Det åligger vederbörande avdelningsföreståndare, att så snart pensionärs (understödstagares) dödsfall blivit behörigen styrkt göra anmälan om dödsfallet, med angivande av dagen för detsamma, till Kamrerkontoret och Distriktdirektören.
5) Begravningshjälp
utgår vid pensionärs (understödstagares) frånfälle (i form av gratifikation) med 50 kronor, som utbetalas på sätt och tid i p. 4 a), andra stycket säges.
Stockholm den 18 augusti 1926
Göta Kanaldirektionen.
Johan Svensson i Jonsboda började 1920 som brovakt, han fyllde 80 år 1949 och gick i pension 1952. Då var han 83 år gammal. Han avled 1956. Jonsboda bro var den sista på västgötalinjen att vara handdriven. När Johan gick i pension monterades en elmotor även på denna bron.
En annan trotjänare vid kanalen var Gustaf Rydström. 1960 fyllde han 80 år och uppvaktades av trafikchefen Bo Klint som hoppades att han skulle arbeta kvar ett bra tag till. Gustaf Rydström började som brovakt vid Snövelstorp år 1905. Lönen var då 227 kronor om året plus fri bostad och ved. Gustaf Rydström slutade vid kanalen 31 mars 1968, han avled den 19 augusti samma år.
Kanalen var indelad i olika distrikt, Rödesund, Forsvik och Brosundet var ett distrikt och löd under slussinspektoren i Forsvik.
Tåtorp, Lanthöjden, Vassbacken, Stång och Jonsboda hörde till Vassbackens distrikt.
Rotkilen, Töreboda, Gastorp, Löfsäng, övre och nedre Hajstorp, Riksberg och Godhögen löd under kanalingenjören i Hajstorp.
Övre och nedre Norrkvarn, Lyrestad, Rogstorp och slussarna i Sjötorp löd under slussinspektoren i Sjötorp.
Slussinspektorerna löd under kanalingenjören som över sig hade trafikchefen i Motala. Totalt fanns två kanlingenjörer, en på östra och en på västra sidan. Det fanns åtta stycken slussinspektorer, fem på östgötasidan och tre på västgötasidan. Hos slussinspektoren fick fartygen klarare men han skulle också rapportera till kanalingenjören om olika arbeten som gjordes vid kanalen och om dom vaktare han hade inom sitt område.
ORDER den 21 april 1936
Kanalstränderna inom respektive områden skola hållas rensade. Sedan detta nu verkställts underhålles snyggheten genom öfversyn minst en gång i veckan. Passerande fartyg tillhållas att ej kasta ut något i kanalen.
Denna order påtecknas här nedan samt vidarebefordras, hvartefter den återställes till mig.
Sjötorp som ofvan
Kurt Låftman
Slussinspektor
Härmed har jag äran meddela att jag idag vid företagen inspektion omedelbart efter Neritas afgång från Sjötorp fann en hel del papper i kanalen vid bryggan där hon legat förtöjd. Något annat fartyg har icke passerat platsen sedan kl 01.00 i dag.
Att utkasta affall är jäml. Kanalreglementet förbjudet, ej öfverensstämmande med god sjömansanda och ej heller öfverensstämmande med SXK sträfvan att inpränta s.k. sjö vett hos sina medlemmar.
Ofvanstående har jag velat meddela ej för nöjet att göra anmärkning utan med tanke på att det möjligen kan bidraga att uppfostra den yngre delen af besättningen till ordning på sjön. Jag tar nämligen för gifvet att det var någon af dessa som kastat ut papperet.
Sjötorp den 22 juni 1936
Kurt Låftman
Meddelande.
Härmed meddelas förbud att utkasta affall i den förbiflytande bäcken. Därest minderåriga finnas torde dessa särskilt uppmärksamgöras å förbudet. Öfverträdelse af detta förbud medför ansvar enligt kap. 19 i strafflagen. Meddelas samtliga som bo utmed bäcken nedanför Sjötorps varf.
Göta Kanalverk, Sjötorp den 24 april 1937
Kurt Låftman
Slussinspektor
Herr Reinhold Karlsson.
På förekommen anledning har jag äran meddela att , jämlikt Kungl. Maj:ts Reglemente för begagnande av Göta Kanal, badning i kanalen är förbjuden.
Kanalkontoret Sjötorp den 4 augusti 1938
Kurt Låftman
Slussinspektor
Till slussvaktaren vid 2 – 3 slussarna.
Klarering å kanalkontoret skall vid uppgång ske omedelbart sedan 3 slussen passerats. Ni beordras meddela detta till hvarje fartyg eller båt, som Ni icke med säkerhet vet förut hafva passerat kanalen på uppgång.
Sjötorp den 27 juli 1939
Kurt Låftman
Slussinspektor
Meddelande.
En del fartyg ha tagit sig till att lägga sig still i en sluss för intagande af måltid eller dylikt. Detta får icke ske utan skall slussning verkställas i följd.
Kanalkontoret Sjötorp den 10 augusti 1945
Kurt Låftman
Till Vaktarna å Sjötorps avdelning.
Under senaste året har det ofta hänt att somliga vaktare ej giva vederbörlig signal med visselpipa. Sådan signal skall givas jämlikt Reglementet och Bestämmelser för färd på Göta Kanal. Således: dels då det är klart för fartygs ingång i sluss eller förbi bro och dels då tappning i sluss skall börja.
Kanalkontoret i Sjötorp den 4 augusti 1952
Kurt Låftman
Olyckor
Kanalen krävde sina offer ibland, oftast var det barn som drunknade men också vuxna. Simkunnigheten var inte så hög förr.
25 april 1933 drunknade en mor och hennes dotter i Forsvik. Modern, Lovisa Persson, 70 år och hennes dotter, 45-åriga Ella Axelsson från Göteborg men som nu var på besök i Forsvik hade på förmiddagen gått för att hämta vatten i en källa. Hur olyckan hade gått till är det ingen som vet men man trodde att dom samtidigt hade gått en promenad utmed kanalen. Ella som var lite halt och hade svårt att gå, trodde man hade drabbats av yrsel och fallit i kanalen varpå Lovisa skulle försöka hjälpa upp henne men då själv fallit i kanalen. Först vid 17.30 tiden hade man funnit deras kroppar.
Tidning för Skaraborgs Län fredagen den 21 juli 1922
Drunkningsolycka vid Hajstorp
Besättningsman faller i kanalen och omkommer.
En drunkningsolycka, som krävde ett människoliv inträffade i går morse i Göta kanal vid Hajstorp.
Då Göteborgsångaren ”Bylgia” på nedgående mot Göteborg vid halv åtta-tiden passerat kanalen mellan Löfsäng och Hajstorp i Törebodatrakten, råkade nämligen en av båtens besättningskarlar, då han gående på relingen höll på att taga rocken på sig, förlorade jämvikten och falla i kanalen. Olyckan upptäcktes genast och en livboj kastades ut i riktning mot den förolyckade, men nådde dock icke fram, innan mannen sjunkit. Antagligen var han icke simkunnig, och dessutom hade väl det starka strömdraget efter båten gjort sitt till att draga honom ned. Man igångsatte genast med draggningar men först efter tre timmars arbete fann man den döda kroppen. Den sorgligt omkomne var en 22-årig man vid namn Torsten Hellstrand och hemmahörande i Jönköping.
Tisdagen den 15 augusti 1922
Drunkningsolyckan i Göta Kanal.
Rapport från ”Bylgias” befälhavare avgiven.
Befälhavaren på kanalångaren ”Bylgia”, A. G. Svensson, har nu avgivit rapport om olyckan den 20 juli i kanalbassängen ovanför Hajstorps slussar i Göta kanal, varvid matrosen Torsten Hellstrand gick över bord och drunknade. Ångaren hade under ifrågavarande resa däckslast av råg, papper och tomfat. Passagen på däcken hade därigenom spärrats. Kaptenen hade emellertid utfordrat strängt förbud för besättningen att gå på faten eller utombord på ledstången för att passera båten i längdriktning. Passage hade i stället ordnats midskepps.
Hellstrand hade vid ett tillfälle haft för avsikt att gå utombords den förbjudna vägen från aktern till fören men hindrades av kaptenen. Återvägen synes han dock ha tagit utombords. Kaptenen hann knappt mer än observera hans huvud ovanför faten, innan Hellstrand störtade i vattnet. Livboj utkastades och båt utsattes men Hellstrand stod icke att anträffa. Hans lik anträffades först 3 timmar senare vid draggningen. Kaptenen anser att Hellstrands oförsiktighet att använda den förbjudna vägen utombords varit orsaken till olyckan.
Ester Maria född 24 februari 1887, drunknade i kanalen den 22 augusti 1892, endast fem år gammal. Hon var dotter till slussvakten Emil Lindblad och hans hustru Augusta. Dom fick tio barn varav Ester Maria var deras första barn. Emil var slussvakt vid Sjötorp 2-3 sluss 1887 och flyttade till Riksbergs sluss 1890.
Tidning för Skaraborgs län måndagen den 21 juni 1954
Pojke i Sjötorp omkom i kanalen
Föll i vattnet under metning på söndagen
En 9-årig pojke, Stellan Eriksson, Sjötorp, son till slussvakten Oscar Eriksson, föll på söndagen i vattnet och drunknade. Pojken hade suttit vid kanalen och metat och modern hade också varit ute. Hon gick emellertid in ett ögonblick och då hon kom ut igen var Stellan försvunnen.
Det var vid halv 12-tiden försvinnandet upptäcktes, då metspöet låg kvar på stranden trodde man först inte att pojken drunknat utan sökte i omgivningarna. Fadern och slussvakt Hoffman, som är vakt vid den andra slussen i Sjötorp, företog draggningar men utan resultat. Vid fyra-tiden satte kanalbolagets dykare igång med att söka men inte förrän vid 6-tiden fick man upp gossen. Doktor Bjerstaf, Gullspång hade tillkallats, men alla upplivningsförsök visade sig fruktlösa. Den omkomne var enda barnet. Olyckan har väckt stor förstämning i samhället.
Tidning för Skaraborgs Län 1960
De små systrarnas drunkning har väckt stor sorg i hela Sjötorp
Den tragiska drunkningsolyckan i Sjötorp på onsdagskvällen, då två döttrar till slussvakt Erik Settergren och hans maka, 8-åriga Lisbeth och 6-åriga Saga drunknade, har väckt stor sorg och bestörtning i hela Sjötorp.
Vid olyckstillfället hade Lisbeth och Saga tillsammans med sin 10-åriga syster lekt på kanalbanken nedanför slussarna. Den äldre systern hade gått in för kvällsvard, och då modern en stund senare skulle kalla in de två mindre flickorna, var de försvunna. Modern trodde först att de gått upp i den intilliggande skogen, men då hon inte fick svar på sina kallelserop, misstänkte hon att en olycka inträffat, varför slussvakt Herbert Karlsson vid 4:slussen och kapten Wibel på kanalkontoret larmades för anskaffande av hjälp.
Efter misslyckat försök att få kontakt med ortspolisen fick kapten Wibel genom Mariestadspolisens försorg hjälpmanskap dels från en statspolispatrull, som befann sig i Mariestad, dels från Hovapolisen som snabbt ryckte ut med nyanskaffade räddningsbåten och övrig räddningsattiralj. Efter draggningar längs kanalen nedanför slussarna fick man vid 22.30-tiden upp de båda småflickorna, vilka då hade drivit c:a 30 m. från olycksplatsen. Tillkallad läkare kunde givetvis endast konstatera att livet flytt och att intet var att göra. Under pågående draggningar var kanaltrafiken avstängd, men det var endast en lustbåt, som fick vänta i Sjötorp.
Tidning För Skaraborgs Län 24/8 1949
Bom vållade dödsolycka vid Rogstorps kanalbro.
Pastor Axel Anund, Sjötorp, fick järnpik i magen vid cykelfärd, avled på vägen
En tragisk dödsolycka inträffade i måndags kväll vid Rogstorps kanalbro i Lyrestad, varvid 54 – årige predikanten Axel Emanuel Anund, Sjötorp, fick sätta livet till.
Olyckan inträffade omkring kl. 22, då pastor Anund cyklade på kanalbanken på väg mot sitt hem i Sjötorp efter att under kvällen ha arbetat med att resa ett mötestält i Rännåsen. Den bom, som strax innan Rogstorps kanalbro användes till att stänga av kanalbanken när kreatur gå över stora vägen, stod då och vajade i vinden, och när pastor Anund passerade slog den upp och träffade honom med sådan kraft på stora kroppspulsådern ovanför ljumsken att han inte orkade släpa sig till brovaktarstugan, som ligger 20 – 25 meter därifrån, utan avled 4 – 5 meter från stugan.
Den bom, som nu blev pastor Anunds död, har länge varit ett farligt olyckstillbud för alla dem, som cyklat eller gått på kanalbanken, ty när den inte användes är den endast förd åt sidan utan någon ordentlig upphängningsanordning, och följden är att den vajat fram och tillbaka vid minsta vindstöt. När det är ljust föreligger det ju inte så stora risker för dem, som passera förbi, men när Pastor Anund cyklade hem på kvällen var det mörkt och hans cykellykta har tydligen inte lyst upp vägen så pass mycket att han i tid observerat faran.
Bommen träffade honom således med sin yttersta ände, vilken avslutades med en järnpik ungefär en decimeter från ljumsken precis på stora kroppspulsådern och trängde in ungefär tre decimeter, dock utan att slita sönder kläderna. Pastor Anund föll vid slaget av cykeln, men släpades med bommen till vägkantens andra sida innan han föll av. Han blödde fruktansvärt, vilket tydliga spår utvisat, men kunde i alla fall gå omkring 20 meter fram till brovaktarstugan, tydligen orkade han emellertid inte ropa på hjälp och 4 – 5 meter från stugan stupade han. Inne i stugan hade visserligen brovakten Tage Karlsson tyckt sig höra några ljud, som han efteråt ansåg kunde varit jämmer, men just då trodde han att det var en katt, och därför gick han aldrig ut och såg efter vad som hände utanför hans dörr. Först när en båt skulle passera omkring kl. 23, gick han ut och fann då pastor Anund liggande död, och tillkallad läkare kunde blott konstatera dödsfallet.
Pastor Anund, som kom till pingstförsamlingen i Sjötorp 1943 från Nykil i Östergötland, var född i Västra Harg i Östergötland. Han efterlämnar som närmast sörjande hustrun Rut, född Cedergren. Under den tid han varit bosatt i Sjötorp har han gjort sig mycket omtyckt inte blott i sin egen församling utan även bland övriga ortsbor, som han kommit i kontakt med, och budet om hans tragiska bortgång har väckt djup förstämning i bygden.
Göta kanal i dag
I dag är kanalen en turistled, inga fraktbåtar kommer längre. Kanalen är endast öppen maj till och med september och mellan klockan 09.00 till 18.00. Endast passagerarbåtarna går i kanalen under övrig tid. Det bor inga vaktare i dom små gula husen utan i dag är dom uthyrda till privatpersoner eller har förvandlats till vandrarhem eller café. Slussarna öppnas i dag med hjälp av hydraulik och kan skötas med en slags fjärrkontroll som slussvakten, eller som dom kallas i dag, slussvärd, har i sin hand. Endast två slussar är manuella, den i Tåtorp på västgötasidan och den i Borensberg på östgötasidan. Broarna fjärrstyrs i dag och man kan sköta flera stycken från en och samma plats.