Kanalen är gammal och behöver ständigt underhåll. När slussmurarna började uppföras i Sjötorp (de första) hade de ingen erfarenhet på sådant murningsarbete. De tog vanliga jordstenar som hade en jämn yta, som vändes utåt, men kunde de vara runda inåt. Bruket som användes bestod alunskiffer och kalk. Tack vare att detta härdade med tiden blev murverken starkare allt eftersom. Vatten kom emellertid liksom lera från slussvattnet in mellan slussmuren. Först längre upp vid 7-8 slussarna lärde dom sig göra bättre murverk.
Slussarna 4-5 ombyggdes 1911-13 samt en del av sluss 2 ommurades.I dag finns moderna maskiner som underlättare arbetet dessutom har man idag mer tid för underhållsarbete. Förr pågick trafken till december månad.
1914 försköt sig kajen i Lyrestad på en längd av 40 m. Med hjälp av en provisorisk överbyggnad i trä kunde kajen fortsätta att användas och reparerades först 1925. På bilden nedan syns arbetet med kajen i Lyrestad.
På bilden ovan syns ombyggnaden av murarna vid Löfsäng.
Ovan byggs slussen vid Sjötorp 2-3 om.
1935 renoverades slussen vid Sjötorp 1
Nya stämportar i Vassbacken 1921
Töreboda 1920
Forsvik 30 januari 1924
Vingmuren vid Norrkvarn övre renoveras
Kanalen muddras. Från början hade kanalbolaget ett mudderverk men på senare tid så användes slängskopor.
Kajen i Sjötorp
I oktober 2016 rasade en del av kajen i Sjötorp då kanalen tömdes på vatten. Renoveringen indelades i två etapper. Under vårvintern 2017 renoverades 35 meter av kajen. Den andra delen av renoveringen inleddes efter kanalsäsongens slut 2017 och då förstärktes resterande 155 meter av kajen.
Friläggning av Borenshult
2016 genomförs ett spännande projekt som innebär att översta slussen i slusstrappan i Borenshult, Motala och slussen i Hulta, öster om Norsholm kom att friläggas helt och hållet, vilket innebär att man gräver fritt längs slusskammaren. Det är första gången detta sker i modern tid och det ger unika möjligheter att se och förstå hur slusskonstruktionen ser ut och hur den från början har tätats.
Projektet genomförs utifrån att dessa slussar idag har problem med stora läckage, men också i studiesyfte för att lära mer om slussarnas konstruktion. Omfattande grävarbete i både svenska och skotska kanalarkiv har genomförts utan att man har hittat den viktiga pusselbiten hur slussarna från början tätades. Den stora utmaningen med läckage är det som sker bakom slussväggen. När vattnet tar andra vägar än det ska, kan det underminera marken, skapa slukhål, underspolning, sättningar och öka risken för ras. På lång sikt kan det innebära att slussbassängens stabilitet äventyras. För att säkra arbetet har omfattande digitala mätningar gjorts och arbetet utförs väldigt långsamt. Dessutom spänns linor över slussen, som direkt ger indikationer på om slussväggarna påverkas av arbetet. Målet är att komma ner till slussens botten för att få svar på hur tätningen har gjorts utifrån.
Den nära nog arkeologiska utgrävningen av slussarna dokumenterades noggrant för att ge svar på hur alla de 58 slussarna på bästa sätt ska tätas och underhållas i framtiden. Eftersom vissa typer av underhåll på kanalen sker med så långa intervall som 40 år måste kunskap och tillvägagångssätt dokumenteras noga för kommande generationer som får uppdraget att underhålla kanalen. Friläggningsarbetet har renderat stor uppmärksamhet från andra europeiska kanaler som brottas med liknande frågeställningar om hur man på bästa sätt bevarar historiska byggnadskonstruktioner för framtiden.
Vingmuren vid Rogstorp
Alla sluss- och brokonstruktioner längs Göta kanal har skyddande vingmurar som leder in till slussen eller bron. Många av dem har haft stora renoveringsbehov.
Vingmurens funktion är dels att ta emot energin från båtarnas vågor när kanalen smalnar av. Men även att skydda sluss- och bromurverk, som ligger längre in, från vattnet i kanalen. Skulle vingmurarna rasa och försvinna kan det i förlängningen orsaka erosion framför slussar och broar.
En inventering av Göta kanals vingmurar i början av renoveringsprogrammet Göta kanal 2.0 visade att det fanns ett stort renoveringsbehov på i stort sett samtliga. Sedan dess har ett flertal vingmurar renoverats.
Under vintern 2015-16 genomfördes tre olika pilotrenoveringar där olika metoder användes och utvärderades. Pilotrenoveringarna mynnade ut i att en egen, unik, metod utvecklades, där betongblock som liknar legobitar bygger upp de nya vingmurarna. Sedan dess har denna metod, även kallad legometoden, använts vid samtliga renoveringar av vingmurar längs hela Göta kanal.
Detta arbete är otacksamt så tillvida att det syns väldigt lite när vattnet släpps på och kanalen används. Ovan vattenytan återanvänds nämligen alltid huggen originalsten, så att kanalen så långt det är möjligt ska se ut som den gjorde när den byggdes. Legoblocken används alltid bara under vattnet.
Rogstorp den 25 februari 2018
3 mars 2018
11 mars 2018
18 mars 2018
25 mars 2018
Rogstorp 30 mars 2018
6 april 2018
30 april 2018
Norrkvarn
Jonsboda
Lanthöjden
Ny bro i Töreboda
Den nya bron transporterades på Göta kanal. Här passerar den Löfsängs bro. När ssedan nästa bro skulle passeras, den vid Gastorp, då var det stopp.
Men efter en del arbete så kunde man fortsätta bogseringen. Väl framme skulle bron vändas i sitt rätta läge innan arbetet med att få den på plats kunde ske.
