Fredagen den 22 november 1918
Fruktansvärd sjöolycka på vättern
Ångaren Per Brahe sjunker vid Hästholmen.
24 personer omkomna.
En fruktansvärd olycka, som över hela vårt land kommer att väcka djup förstämning, inträffade natten till onsdagen på Vättern utanför Hästholmen. Ångaren ”Per Brahe”, som uppehåller kanaltrafiken mellan Jönköping och Stockholm, förolyckades under storm o. sjönk. Ingen av de ombordvarande 24 personerna, därav 9 passagerare, räddades. Ångarens befälhavare var kapten T. Boija. Bland de omkomna passagerarna märkes den kände artisten John Bauer med hustru och son. Hästholmen ligger som känt strax söder om Omberg. ”Per Brahe” avgick från Jönköping kl. halv 7 på tisdagskvällen och anlöpte Grenna hamn, varifrån den fortsatte vid 11-tiden på kvällen. Sedan hörde man ingenting ifrån den, och i Hästholmen spanade man på förmiddagen förgäves på båten. Senare anträffades en del däckslast flytande på vattnet utanför Hästholmen, varför man antog att ångaren under det svåra vädret erhållit slagsida genom förskjutning av lasten och kantrat. Olyckan förmodas ha ägt rum vid 3-tiden på natten en halv km. söder om Hästholmens hamn. Under det ångaren låg i Grenna övergick vinden från sydväst till nordväst och tilltog i styrka. Kaptenen lär därför ha varit ganska tveksam huruvida han skulle fortsätta färden men då blåsten syntes avtaga, beslöt han våga försöket. Vaktkarlar, som i Hästholmen utsatts för att spana efter ångaren, fingo emellertid spana förgäves. Vid 11-tiden började det blåsa upp till full orkan med nordvästlig vind, varjämte rägntjocka tillkom. Ångaren väntades till Hästholmen vid halv 1-tiden, men den ena timmen efter den andra förgick utan att den blev synlig. Sjön gick så hög, att man, då ångaren ej avhördes, måste flytta bort det för ”Per Brahe” avsedda godset, emedan man fruktade att det eljest skulle spolas bort av vågorna. Då det är omöjligt att komma i land vid Hästholmen i sådant väder, vilket kaptenen på ”Per Brahe”, såsom erfaren sjöman väl visste, antog man först att ångaren stannat i Grenna eller gått förbi Hästholmen, varmed man gav sig till ro till morgonen. Då ångaren ej heller då låtit höra av sig och då man från Grenna mottagit underrättelse om ångarens avgång därifrån, anade man att en olycka inträffat.
De omkomna:
Konstnären John Bauer, 32 år, Björkudden, Grenna.
Fru Ester Bauer, född Ellqvist, omkring 32 år.
Gossen John Bengt Olof Bauer, 3 år.
Tjänsteflickan Linnea Brickman, 10 år, från Jämtland.
Handelsresande Svante Falk, omkring 45 år, Linköping.
Fru Falk, född Mathiesen, bördig från Grenna.
Fröken Velis Allard, omkring 35 år, Grenna.
Tjänsteflickan Greta Ståhl, omkring 20 år, Bohult, Grenna landsförsamling.
Kapten Teodor Boija, f. 1878, Stockholm.
Styrman E. A. Blanck, f. 1892, Stockholm.
1:e maskinist K. B. Johansson, född 1878, Stockholm.
2:e maskinist G. M. Almkvist, f. 1895, Häverö.
Rorgängaren F. O. Andersson, f. 1881, Jönköping.
Däcksman K. G. I. Karlsson, f. 1893, Rogberga
Däcksman K. A. Isberg, f. 1885, Jönköping.
Däcksman A. W. Petersson, f. 1890, Jönköping.
Däcksman O. H. Karlsson, f. 1899, S:t Anna, Östergötland.
Däcksman Gunnar Ljung, f. 1901, Jönköping.
Däcksman J. H. Sundin, f. 1891, N. Sandsjö.
Eldaren L. I. Björklund, f. 1899, Häverö.
Eldaren E. Sundberg, f. 1897, Stockholm.
Restauratrisen Augusta Backlund, f. 1872, Skön.
Uppasserskan Elna Hagberg, f. 1890 Stockholm.
Städerskan Elna Holmberg, f. 1889, Stockholm.
Per Brahe var ej försäkrad
Stockholm fredag. A B Göta kanal lider genom ångaren Per Brahes undergång en svår förlust, då fartyget var oförsäkrat, vilket är fallet med samtliga bolagets båtar. En del av lasten var däremot assurerad. För teorin om pannexplosion talar att bland det vrakgods som påträffats är en dörr som blivit lösryckt så häftigt att delar av väggen följt med.
Fredagen den 29 november 1918
Ångaren Per Brahe funnen.
Har sjunkit på 20 famnars djup 200 meter från land.
Enligt vad Östgöten erfarit, ha pejlingar efter den utanför Hästholmen förolyckade ångaren Per Brahe lett till resultat vida snarare, än man väntat sig. Pejlingarna upptogos i tisdags på morgonen med tre motorbåtar, och före kl. 12 på middagen hade man fastställt ångarens läge. Detsamma är rätt så märkligt, enär det visar, att ångaren kastats ur kursen eller ock satt full fart mot land, när faran ansågs överhängande.
Ångaren ligger nämligen endast 200 meter från land, under det att man förut räknat med ett avstånd från land av 500 meter. Djupet är ej häller mer än 20 famnar mot beräknade 40 famnar. Det är alltså möjligt för dykarna att gå ned till fartyget, och man väntar nu snarast, att dykarna, medan det vackra vädret fortfar, skola anlända till platsen och försök göras att få upp de 25 förolyckades lik. Man har under pejlingen med draggarna fastnat i föremål, som tydligen fasthänga med båten, och man har lyckats följa fartygets sidor, varför intet tvivel längre kan råda om platsen för katastrofen, vilken är belägen något över 500 meter söder om Hästholmen. Från sjöbotten har man lyckats uppfiska ett varpankare, som varit placerat i ångarens för. Att tänka på att i höst bärga fartyget, torde ej låta sig göra, då man ej kan påräkna längre tid av lugnt väder och vintern snart faller på med Vätterns isläggning. Emellertid anses det vara möjligt att i vår kunna bärga Per Brahe.
Februari 1919
Per Brahes undergång.
Ständigt överbelastning under de senaste åren.
Flera vittnen konstatera att den dåliga lastningen vållat olyckan.
Den från den 17 december 1918 ajournerade sjöförhöret med anledning av ångfartyget Per Brahes förlisning på Vättern vid Hästholmen natten mellan den 19-20 november, återupptogs i torsdags vid Jönköpings rådhusrätt.
Tisdagen den 20 juni 1922
Bärgningen av Per Brahe nu i full gång
Skall man hinna avsluta den före midsommar?
Arbetet med bärgningen av ångaren Per Brahe fortskrider mycket gynnsamt. På fredagen företog dykarna Lagerström och Bergmark icke mindre än tre nedstigningar vardera. Den ena klättringen, vid vilken sedan en grov stålwire skall fästas och dragas under båten för att användas vid lyftningen av densamma, har nu anbringats. Vid fredagens nedstigning bärgade dykarna en av ångarens livbåtar och tre symaskiner. Livbåten var fullständigt oskadad och ligger nu förtöjd i Hästholmens hamn. Mycket folk har de senaste dagarna samlats i Hästholmen för att åse bärgningsarbetet. Talrika resande medfölja Mellersta Östergötlands Järnväg och Mjölby-Hästholmens. Åtskilliga västgötar komma också hit ut med ångaren Trafik, som uppehåller den dagliga förbindelsen mellan Hjo och Hästholmen. Lastbilar, apterade till passageraretrafik, komma och gå dagligen. Det påstås att man hoppas komma ha lyft Per Brahe redan före midsommar – en förhoppning som väl dock torde få anses som väl optimistisk.
Tisdagen den 4 juli 1922
Lyftningen av Per Brahe har börjat.
Bärgningsarbetet vid Per Brahe började redan kl. 4 i söndags morse och fortsatte natten till måndagen. Haveristens förskepp har lyfts en halv meter, och därmed har man fått fartyget att släppa sitt tag i leran. Innan den slutliga lyftningen företages, skola bärgningsfartygen gå i hamn för ytterligare utrustning. Den till synes ringa lyftningen anses av dykarna såsom mycket betydelsefull. Per Brahe har nämligen därigenom rubbats ur sitt tag i leran, varigenom tyngden minskats. Det värsta är undanstökat, heter det, och så vida intet försett inträffar torde arbetet kunna lyckligt slutföras.
Tisdagen den 11 juli 1922
”Per Brahes” bärgare illa däran.
Vättern i fullt uppror. – En del bärgningsattiralj förstörd.
På måndagen hade Vättern en av sina oroliga dagar och bärgningsfartygen, som sysslade med att utanför Hästholmen söka lyfta ”Per Brahe”, hade en svår stund. Bärgningsgaleasernas masttoppar nära nog doppades i vågorna då stormen tog i som värst. I ställningsverken och linorna brakade det och small som riktiga kanonskott. Allt krängdes och spändes och vreds ur sitt läge. Manskapet på båtarna fruktade att desamma skulle gå under, och nödsignaler sändes i land. Man skyndade ut till bistånd med några större motorbåtar. Under den iordningsställda flotten lössletos tunnorna, som voro avsedda att tjänstgöra som pontoner, och drevo mot land, och flotten själv ställde sig på ände. Att bärga taljor och linor var icke tänkbart utan de måste kapas och försvinna i djupet, varefter galeaserna fördes i land. En hel del av de redan utförda förarbetena för bärgningen ha genom stormen tillspillogivits.
Per Brahes bärgning skall fortsättas.
Linköping den 11
Bärgningsarbetena med Per Brahe torde komma att fortsättas. Den olycka, som omtalas under bärgningsarbetena, inskränker sig till att bärgningsfartygets bakre lyfttaljor sjunkit, men det erbjuder inga större svårigheter att få upp dem.
Tisdagen den 25 juli
”Per Brahes” bärgning tryggad.
Vraket har lyfts ett par hundra meter närmare land.
Från Hästholmen meddelas att arbetena med ”Per Brahes” bärgning pågingo hela natten till lördagen och kröntes med stor framgång, att man till kl. 2 på lördagsmorgonen lyckats föra båten ett par hundra meter in mot land. Sedan hindrade troligen en berghäll i sjöbotten vidare transport. En av trossarna sprängdes. Denna reparerades emellertid redan tidigt i lördags morse varefter arbetena fortsatte. På söndagen meddelades att vraket lyfts icke mindre än sammanlagt 300 meter in mot land. Sedan man uppnått grunt vatten, kommer vraket att tätas, innan man företager vidare bärgningsoperationer. Den nu företagna tätningen har emellertid fört det vanskliga företaget så långt att bärgningen nu kan anses tryggad.
Fredagen den 28 juli
Per Brahes master ovan vattnet.
Det är fullkomlig folkvandring till Hästholmen.
På tisdagen kom man så långt i arbetena med ”Per Brahes” bärgning att vraket lyftes upp på 15 meters vatten alldeles invid Hästholmens inseglingsfyr, där masttopparna av den sjunkna ångaren voro synliga tre meter ovan vattnet. På onsdagen fortsattes lyftningsarbetena, och man beräknade att i går eftermiddag ha fört vraket in till hamnarmen, där lossningen av lasten skall påbörjas. Inalles omkommo 25 personer med ”Per Brahe”, av vilka tvenne lik flutit i land förut. De lik som nu anträffas kvar i ångaren, komma att, i den mån de kunna identifieras, föras till sina hemorter; övriga begravas på V. Tollstads kyrkogård. Göta Kanalrederiet som ägde ”Per Brahe”, kommer att bestå likkistorna.
Oerhörda människoskaror draga varje dag till Hästholmen. Från Linköping har anordnats direktgående extra persontåg med halva biljettpriser under hela veckan, och geschäftsmakare från alla håll ha anlänt till Hästholmen, och det ena ståndet efter det andra har växt upp längs hela bygatan, som fullständigt liknar en större landsortsmarknad.
Hästholmen just nu.
Brev till Tidning för Skaraborgs Län
Då Eder korrespondent i onsdags anlände med ”Trafik” till Hästholmen, var lossningen av ”Per Brahes” last i full gång och hade börjat, enligt uppgift, kl. 4 på morgonen. Båda dykarna voro nere på en gång, och tvenne vinschar voro i full verksamhet med att upphala det ena kollyt efter det andra. Symaskiner med stativ och trähäckar omkring och symaskiner utan stativ och inpackade i träull i lådor, tunnor, fat och det å ”Per Brahes” fördäck varande isskåpet. Kl. halv 5 rapporterades att ett lik anträffats bland lastkollyna å mellandäck. Strax därpå anlände en skjuts från Ödeshög med sex stycken likkistor. Två av dessa fördes genast ombord å den bredvid vraket liggande galeasen, den andra galeasen låg i hamnen färdig att lämna Hästholmen, och medfölja en arbetare från verkstaden försedd med lödlampa för att genast efter likets placering i kistan igenlöda densamma. Från hamnpiren iakttogs, huru liket invirat i tyg, ilades i kistan. Liket som var efter en kvinna, igenkändes såsom varande restauratrisen Augusta Backlund. Hennes syster, som jämte kapten Th. Boijas fru voro ombord å galeasen igenkände henne på strumporna, vilka voro namnade. I övrigt var liket väl bibehållet och iklädd endast nattdräkt. Därefter hivades upp ett kolly, som stank så vedervärdigt, att dykarebåten ”Thor” genast kastade loss och förde det ut och sänkte ner det i djupet.
Enligt vad Eder korrespondent kunde iakttaga hade, då arbetet för dagen avbröts,upptagits 25 a 30 symaskiner och lika många fat och lådor. I går anlände tre stycken arbetare från fabriken där symaskinerna tillverkats för att genast börja rengöra och insmörja de upptagna maskinerna. De maskiner, som icke på detta sätt hunno behandlas, nedfirades omedelbart under vatten, emedan de utsatta för luften genast rostade. Tillströmningen av skådelystna var i går icke stor, så att de tjogtals stånd och tält i vilka ”marknadsvaror” försåldes, i det närmaste fingo stå tomma.
Tisdagen den 1 augusti 1922
Per Brahes bärgning nu slutförd.
Ångarens skorstenar synliga ovan vattenytan
På söndagsmorgonen fortsattes lyftningsarbetena av Per Brahe och bärgningsflottiljen hade order att bogsera fartyget direkt mot den plats som utsetts för lossningen av haveristens last. På eftermiddagen hade haveristen införts till den angivna platsen. Då nådde Per Brahes överbyggnad upp till bärgningsfartygens undervattensdelar. Man konstaterade samtidigt att haveristen tagit botten, varför den första delen av lyftningsarbetet kan anses avslutad.
Nu ligger Per Brahe på mellan åtta och nio meters djup och med sina skorstenar omkring två meter över vattenytan. Den lyckliga utgången av det på många motgångar och svårigheter rika arbetet föranledde en av bärgningsarbetets ledare, hr Oskar Fredriksson att i ett kort anförande omnämna vad som skett, varpå talaren utbragte ett fyrfaldigt leve för företaget. Efter de fyra kraftiga hurraropen utbragte byggmästare Johansson ett leve för dykarna. Högtidligheterna fick sin särskilda prägel genom att en av okända beundrarinnor skänkt svenska flagga hissades på Per Brahes masttopp. Bärgningsfartygen gingo på söndagsaftonen in till sin förtöjningsplats vid Hästholmens pir. Flera anhöriga till de vid Per Braheolyckan omkomna har nu givit sig till känna och givit närmare föreskrifter beträffande förfarande vid likens påträffande. Resandeströmmen till Hästholmen var på söndagen större än någonsin förut. Platsen för bärgningen har nu fridlysts av länsstyrelsen för att göra slut på det hinderligen kringsvärmande av småbåtar.
Fredagen den 4 augusti 1922
Lossningen av ”Per Brahe” påbörjad.
Det första liket har anträffats.
Lossningen av ”Per Brahes” last har på onsdagen påbörjats. På f. m. mojnade vinden av, och dykarna kunde göra ett första försök med lastens bärgning. De fingo upp en del av det gods som belamrade Per Brahes däck, bl. a. en del symaskiner. Under det fortsatta lossningsarbetet på onsdagen anträffades på mellandäck ett lik, som man tror vara efter fru Hanna Falk från Linköping, vilken i sällskap med sin man medföljde på ångarens olycksfärd. Den omkomnas stoft placerades omedelbart i en zinkkista som i sin tur nedsattes i en kista av trä.
Ångfartygsaktiebolaget Göta Kanal meddelar, att bolaget i saknad av varje direkt meddelande från bärgningsbolaget i Hästholmen till bärgningsplatsen avsänt en representant för att undersöka möjligheterna att med de i Hästholmen befintliga dykarnas hjälp omedelbart få liken på ”Per Brahe” upptagna. Allmänhetens intresse för ”Per Brahes” bärgning fortgår med oförminskad styrka, om man skall döma efter tillströmningen av resande på Hästholmen skriver G. H. T.
Om det är klokt att mitt i rötmånaden draga fram liken efter personer som under fyra års tid legat i vatten torde kunna ifrågasättas, och än mer om detta skall äga rum inför en skådelysten människohop, som visat sig så sensationshungrig, att den i timtal stått i kö för att mot avgift kasta en blick på ett par gamla livbåtar och en klädeskista som upptagits från ångaren. Med hänsyn till förhållandena vid olycksplatsen och såsom dessa utvecklat sig på senare tid, synes det oss vara skäl att myndigheternas ingripande för att avlägsna allmänheten bärgningsplatsen, när slutakten förestår.
Ännu ett likfynd på ”Per Brahe”.
Under gårdagens bärgningsarbeten å ”Per Brahe” anträffade man på lik även detta efter en kvinna. Inga igenkänningstecken funnos varför detsamma måste läggas i zinkkistan utan att kunna identifieras. Man har funnit ytterligare ett 50-tal symaskiner. Bland det gods, som förts upp, märkes en koffert, tillhörig konstnärsparet Bauer.
Tisdagen den 8 augusti 1922
Hästholmen just nu.
(Brev till Tidningen för Skaraborgs Län)
Hela torsdagen försiggick arbetet med lossning av lasten från ”Per Brahe”, med ett litet avbrott vid middagstid. Arbetet följdes av en åskådarepublik på 4-500 personer. Alltemellanåt kastade dykarbåten ”Thor” loss från platsen och begav sig ut till det ställe, där ”Per Brahe” sjönk för att åt djupet överlämna en del i stark förruttnelse varande matvaror.
Åskådarna följa troget med arbetet. Vid halv 2-tiden går plötsligt en rörelse genom hopen. Flaggan å ”Per Brahes” mast sänkes, och sakta kommer en motorbåt mot land, å vars fördäck står en med en flagga övertäckt likkista, vilken bäres i land och av sex karlar föres förbi åskådarna in i det förhyrda magasinet. Den polisman, som övervakade upptagandet, berättade för oss som lyckats komma nära honom att liket var alldeles oigenkännligt. Ena armen var borta men skorna som tycktes stå bäst mot vattnet, sutto ännu på fötterna, och av dessa att döma, hade liket tillhört en kvinna. Någon identifiering av det funna liket var därför omöjlig. Även detta lik hade påträffats sittande på en låda, detta är således det andra liket.
Det som hädanefter upptages från vraket, får allmänheten endast beskåda, då det forslas i land, och omedelbart upphissas i tredje våningen i magasinet där det skall under tillsyningsmannens uppsikt förvaras. Undertecknad som lyckades erhålla en bra plats i åskådarhopen, iakttog huru kollyn hissades upp, än en länsstol med plyschel och talgstoppning i trasor, än en byrå vars överskiva gått sönder, så att lådans innehåll kläder och böcker m.m låg synligt, så en buffé, lampor, ljuskrona, bänkar, korgar m.m. En av dessa, å vilken locket var borta, innehöll kläder, böcker och ett par skor. Det berättades vidare att en koffert bärgats tillhörande konstnären Bauer o att i densamma funnits ett skrin med värdesaker guldarmband m.m. För övrigt bärgades på torsdagen ytterligare ett 50-tal symaskiner, 6 stora fat med fruktmos (de flesta tomma) samt en del andra, båten tillhörigt inventarier.
Vid 3-tiden kretsade en flygmaskin över platsen, och på eftermiddagen lågo ångfartygen ”Motala Express”, ”Trafik”, ”Vänern” och ”Munksjö” samt fyra stycken seglare i den lilla hamnen, så att det var ganska svårt för de tjugotals rodd- och motorbåtar, som mot en avgift av 50 öre förde åskådare ut till vraket och olycksplatsen, att komma mellan och förbi de stora båtarna.
Två nya lik upphämtade på fredagen.
Då dykarna på fredagsmorgonen återupptogo sitt arbete, bestämde de sig för att sedan vattnet var klart försöka intränga i röksalongen och undersöka om där möjligen några av offren för olyckan kunde finnas. Dörren till densamma bröts upp och antagandena att där skulle finnas lika, besannades, då i densamma funnos flytande tätt under taket ett mans- o, ett kvinnolik, ganska väl behållna. Å mannen hade t.o.m. ej pincenen bortfallit, bådas fickur hade stannat på 11 minuter över ett.
En broder till den vid olyckan omkomna fru Falk, stationsinspektor N. Martinsen från Oskarström, som var närvarande, igenkände i de döda genast sin syster och hennes man S. Falk. Hr Martinsen att de funna liken genast skulle sändas till Gränna för att där jordas. Efter något parlamenterande med ordningsmakten fick han medtaga de avlidnas guldur för att omedelbart inlämna desamma till urmakare för reparation. Eljest får inte minsta småsak bortföras från platsen.
Lossningen av lasten fortsatte till middagen. Då dykarna efter middagsrasten nedstego, var det meningen att försöka intränga i den eller de hytter, som innehades av konstnär J. Bauer med familj. Spänningen bland åskådarna växte alltmer, men då ideligen utan avbrott halades upp endast tunnor och åter tunnor, började intresset sluppna. Då dykarn kl. 5 e.m. uppstego, berättade de, att alla gångar och dörrar nere i båten var så behindrade med gods, att det ingen möjlighet fanns att intränga, förrän allt detta avlägsnats. En annan svårighet uppstår även därigenom att i hytter och salonger råder så djup mörker att dykarna ej veta om det är lik eller en kudde de få tag uti bland de många simmande föremålen där nere. Under sådana förhållanden är det ganska svårt förutsäga, om icke ”Per Brahe” måste ytterligare höjas och föras närmare land, innan alla ställen inuti densamma kunna undersökas.
På fredagen upptogos alla däverterna, ett 50-tal fruktmosfat, destinerade till Malfors marmeladfabrik i Östergötland. Dessa senare vore till största delen söndersprängda o. tomma, men de som voro hela öppnades genast och den gula tjockflytande massan hivades i sjön. För övrigt var man ständigt sysselsatt ombord med att genast spola och sopa rent från gyttja varje kolly som upptogs.
”Tittskåpsgubbar” och månglare av alla slag, som nu ”pryda” Hästholmens torg och gator hava fått tillsägelse att före söndagen vara borta därifrån, emedan man till dess återigen väntar stor tillströmning av åskådare och detta är i sanning en välbetänkt åtgärd då det som nu dagligen försiggår i Hästholmens hamn icke bör störas av ett marknadslivs fröjder och förlustelser. I övrigt har bärgningsarbetena hittills gynnats av det bästa väder.
K. F.
Fredagen den 18 augusti 1922
Bärgningsarbetet vid Hästholmen slutfört.
Inalles 18 döda anträffade – katastrofen tog 4 minuter
Bärgningsarbetet vid Hästholmen är nu slut. De fem hjälpbåtarna ha gett sig ut på på fraktfart och ”Per Brahe” flyter nu på egen hand på det vatten, vars vågor han så många gånger krossat. Femton döda ha de senaste dagarna burits i land från ”Per Brahe”, o sammanlagt äro 18 lik anträffade. Av de anträffade liken ha endast med visshet kunnat identifierats besättningsmannen C.G. J. Karlsson, Roberga, och styrman K.G. A. Blanck, vilka flöto i land strax efter olyckan, samt fröken Anna Allard från Gränna vars lik upptogs i fjol. Vidare har identifierats handelsresande Svante Falck och fru Hanna Falck från Linköping, fru Ester Bauer och hennes lille son, samt även under reservation, konstnären John Bauer. Det skulle alltså vara endast åtta av de anträffade liken, som identifierats. De andra tio komma att jordfästas som okända.
Efter länspumpningen av maskinrummet i måndags fann man här nere de sista liken. Båten har genomsökts överallt, men inga fler döda ha kunnat upptäckas. De sex, som äro borta, ha med all säkerhet tillhört besättningen. Kapten Boija, om vars död gått en del underliga rykten, vilar med all säkerhet någonstans ute i djupet. Som en egendomlighet må antecknas, att uren hos de i går påträffa liken stannat på 1.15. Till jämförelse kan nämnas, att klockorna hos makarna Falck, som befunnit sig i rökhytten vid olyckan stannat på 1.11. Fyra hemska minuter torde såldes ha förflutit innan ångaren vattenfylldes.