Till Trafikchefen Herr major N. Tersmeden
Motala.
Härmed vill jag vördsamt lämna en närmare förklaring över den skada, som Pallas åstadkom på bron vid Borenshult den 2 nov. Vid tillfället kom Pallas från Motala, och jag måste lägga fartyget i bugten ovanför bron för att invänta nedtappningen av m/f Transit. När jag efter att slussvakten visat klart, skulle passera genom bron backade jag först på ett akterspring för att få ut stäven, och satte därefter sakta fart framåt med rodret hårt babord. När fartyget kommit in några meter genom bron, åstadkom den hårda ostliga vinden att aktern drev ned å babord, varvid stäven vreds mot bron. För att undvika skada å denna, backade jag med rodret hårt styrbord, men som jag tror av sugning från babordskantens akter, och kanske även i någon mån isen, vreds stäven mot bron och tryckte mot räckstöttan så att denna bräcktes. Vid tillfället hade fartyget ingen som helst framfart, vilket slussvakten kan intyga, ävensom att jag ej i någon mån framförde fartyget vårdslöst. Svängända har jag aldrig förut använt då vi måst förtöja i bugten. I förhoppning att denna skrivelse skall klargöra att ingen vårdslöshet från min sida varit vållande till skadan, anhåller jag vördsamt att inga böter utkrävas mig. Räkningen på reparationen av brostöttan vill jag själv betala, varför jag vore tacksam få den sänd under adress:
S/s Pallas. Stockholm den 9 december 1937
Otto Magnusson. Styrman
Styrman O. Magnusson
Härmed de två räkningar, vilka jag för enkelhetens skull betalat och fått kvitterade, och motser jag likvid derför. Såsom jag redan nämnde i telefon rörande manövern fanns tillfälle att, på grund av den hårda vinden, tagit tross i lovarts land eller då ned drivning förmärktes backat upp, så att näsan ej stött mot bron, utan eventuellt mot kajen i lindrigare fart. Jag kollationerade, för säkerhets skull än en gång med slussvaktaren och han ansåg fortfarande att han ej kunde förstå varför det ej backades upp när förskeppet drev ner och ingen tross var i land. Jag medgiver att det är en ytterst ovälkommen utgift, men Kanalbolaget måste med dessa avskräckande böter gardera sig för varje tillbud, ty man riskerar svåra följder för materielen och hela sjötrafiken. Storleken av böterna äro dessutom fixerade på den tid penningvärdet var betydligt högre än nu. Såsom framgår av närslutna utdrag av Regl. är lägsta avgift för skada å bro eller port 30 kr. och samma böter om påstötning enbart sker vare sig skada skett eller ej. Något undantag för att befälhavaren gjort ”så gott han kunnat” finnes ej, ty dylikt förutsättes i punkterna 2-4 och där brist i det avseendet spåras blir böterna enl. punkt 5 högre.
Motala kanalkontor 14 december 1937
Högaktningsfullt Rosensvärd.
Till Trafikchefen Herr major N. Tersmeden
Motala
Då jag av kommendörkaptenen Rosensvärd emottagit räkning å böter för den påstötning av bron vid Borenshult den 2 nov då till vilken jag anses vara vållande, vill jag ännu en gång framhålla en del detaljer, vilka jag hoppas bevisa att jag ej bär skulden. För det första har K.K. Rosensvärd dömt mig enl. regel för Göta kanal paragraf 18 mom. 4 av vilket mom. jag ej kan finna annat, än att det berör bro som är stängd eller under öppnande, och denna bro var sedan minst en halv minut öppen och visad klar av slussvakten.
Vidare påstår K.K. Rosensvärd att jag ej backade upp, vilket jag t.o.m. gjorde mycket kraftigt, och det var genom fartygets vridning vid backningen som dess bog tryckte mot räckstöttan, så att denna bräcktes. Visserligen ökade jag maskinstyrkan under ett ögonblick innan backning, men detta var för att fartyget skulle få kraftigare svängning åt babord. Om att manövrera voro som jag säger kan jag skaffa intyg om av maskinisten. Det anmärktes vidare på att jag ej använt spring från babordssidan. Förut har jag ej någon gång använt sådant vid Borenshult utan mankemang, och vidare äro våra landgastar på styrbordssidan i slussen och slussvakten ock på styrbordssidan vid bron. Jag har hört att fartyg flera gånger förut skadat stöttan, men ej att styrmännen erhållit böter härför. Hade bron endast gått att öppna några kuggar till hade fartygets bog ej kunnat komma åt bron, och detta anmärkte även slussvakten vid tillfället. Kostnaden å 25 kr. för rep. av bron sänder jag samtidigt till K.K. Rosensvärd.
Med förhoppning att böterna avskrivs tecknar jag med utmärkt högaktning
O. Magnusson Styrman s/s Pallas
Till Trafikchefen
Göta Kanalverk.
Med återställande av mig delgivna skrivelse från styrman Magnusson av den 9 och 19 dennes till Trafikchefen rörande honom ålagda böter för påstötning av bron vid Borenshult med ”Pallas” den 2:e sistl. nov. får jag anföra:
Under det förhållande dels att ”Pallas” redan äntrat brohålet med sin stäf, när förskeppet av vinden pressades ner, och dels att broändan med sin stötta ligger 60 cm. innanför bromurskanten / märket för brons innerläge angiver visserligen endast 50 cm. men bron indrages i allmänhet så långt som konstruktionen medgiver och då blir det 60 cm./ men ”Pallas” utfallande stäfsidor likväl kunna träffa stöttan även i bron mest indragna läge, innan fartygssidan tar emot bromuren och sålunda backningmanövern för att få stäfen att taga mot muren ej friat förskeppet att åverka stöttan, så har jag inget emot att styrman Magnusson i detta fall fritages från böter, oaktat jag ej kan godtaga hans anmärkning mot min hänvisning till mom. 4 paragraf 18 i regl. ty det är ej alltid tillåtet att ostraffat begå åverkan å mur eller bro även om dessa detaljer ej äro angivna bland de straffbara handlingar som i sagda paragraf angivas.
Motala kanalkontoret den 26 dec. 1937
Rosensvärd.
15 januari 38
Herr styrman O. Magnusson
Stocksund
Med anledning av Edra skrivelser av den 9 och 19 sistlidna december beträffande ådömda böter för påstötning av bro vid Borenshult den 2/12 -1937 få vi härmed meddela, att vi med hänsyn till föreliggande omständigheter befria Eder från erläggande av det ådömda bötesbeloppet kr 30 :-
Högaktningsfullt
Göta Kanalbolag
N. Tersmeden
Villebåtarnas framfart
Överingeniören m.m Herr N. Tersmeden
Ulricehamn
B. B.
I söndagsmorse kom Wieille Montagne n:o 2 in till sluss 1 i Sjötorp på uppgång. Den hade därvid vid ingång i slussen så hög fart att besättningspojken ej hann få avhåll på pållarrna på båten varför densamma körde emot den västra övra porten / det är så högt vatten i Vänern att båten gick klar över stentröskeln. / Törnen mot porten var så kraftig att portparet med fulla vattentrycket på kom att saxa isär upptill så mycket att en fri öppning på fyra tum uppstod och vattnet rann in genom öppningen. Först i tisdags ringde Låftman och omtalade skadan och undrade om han inte skulle skriva till Åmmebergsbolaget och framhålla den omåttliga fart med vilken deras båtar far fram i kanalen. En vecka tidigare hade deras båt n:o 4 kört på en portvandring vid sluss tre. Skadan då var obetydlig och hade kaptenen betalat slussvakten för reparationen å vandringen. Jag ringde omedelbart Lundkvist och uppgav han då att han genast inrapporterat skadan till inspektoren och sade han sig efter den undersökning han verkställt ej kunnat upptäcka något fel å portarna. I dag har jag själv varit nere och sett dem. Portarna äro byggda med rund- och slagståndare av järn samt ekreglar. Vattnet i Vänern är nu så högt / 16,5 ´/ att man nu endast kan se halva portarna. Å den del av portarna, som synes kan jag ej förmärka något fel, man kan dock aldrig veta huruvida någon järnrundståndare är sprucken. Det är dock givet en så pass skevning å portarna skall ha åstadkommit någon försträckning å bultar och tappar. Hade jag fått vetat skadan omedelbart hade kaptenen fått erlägga 100 :- kr. innan han fått fortsätta resan. Jag kan ej se annat än att skadan uppstått genom grov vårdslöshet och skall därför bötas 100 :- kr. enl. § 18 punkt 5 i reglementet. Jag har frågat flera vaktare ang. denna båt och alla säga de att den far livsfarligt fram i slussarna. De törs aldrig stänga porten efter densamma förrän vattnet hunnit lugna sig efter de kraftiga backningarna. Kaptenen på densamma är dessutom rätt begiven i sprit och detta i förening med att den är motordriven anser jag att vara ett mycket stort riskmoment. Så mycket mer som kaptenen navigerar båten på så farliga platser som Forsvik och sjöslussen i Sjötorp. Hur skall förfaras med denna sak skall kaptenen beläggas med 100:- böter och åläggas svara för de eventuella kostnader som möjligen kan komma att uppstå för rep. Av porten till följd av skadan.
Jag träffas om lördag ej hemma efter klockan 6 på kvällen utan på telf. 39 i Moholm ifall Du möjligen skulle komma att ringa då. Det har regnat synnerligen kraftigt den gågna veckan så vattnet har ökat i samtliga sjöar.
Vännen A. Olsson
Göta Kanalbolag
Huvudkontoret Motala
Beträffande skada å slussport i Sjötorp den 31 augusti 1954.
Då Wieille Montagne II i tisdags vid 12.30-tiden på uppgående efter att ha backat upp gled in i sluss 2 i Sjötorp råkade besättningsmannen vid akterändan fubbla med denna och fick ej håll på fartyget och då därtill maskinisten vilken liksom besättningsmannen var nyanställd, ej var beredd på ytterligare uppbackning fick kaptenen ej stopp på fartyget utan rände detta hårt på västra mellanporten. Porten trycktes därvid inåt något trots fullt vattentryck och lossnade samtidigt ytterändar av den motsatta porten och krängde över slaget. Östra porten vart skev inte mindre en ungefär 0.5 meter och brast järnbomregelflänsen vid rundståndaren. Likaså gingo gjutjärnsflänsarna invid rundståndaren sönder å tre reglar. Portparet utgöres av ekreglar, furuplank och gjutjärns- rund- och slagståndare samt gjutjärnsbomreglar. Ekreglarna äro från 1915 och planken sen 1945 och har en ombyggnad beräknats först om 12 a 15 år. Vi lyckades räta upp porten så att endast obetydlig skevhet kvarstår, den har förut varit något skev, och kan nu portparet utan risk användas. I vinter komma vi att ytterligare förstärka portparet. Å den västra porten konstateras ingen skada. Efter ungefär 7 timmars uppehåll kunde fartyget fortsätta liksom ytterligare tvenne tankbåtar som kommit senare. Kostnaden för reparationen har jag ännu ej kunnat beräkna.
Vattenledning i kanalvillan i Sjötorp
Till Driftledaren.
Den till kanalvillan i Sjötorp hörande brunnen lämnar vatten som på grund af hög järnhalt är olämplig för hushållsbruk enligt analysbevis, som här bifogas och hvilket utfärdats af Lantbrukskemiska Kontrollstationen i Skara år 1940. Rapport härom lämnade jag till öfveringeniör Tersmeden, men någon åtgärd vidtogs icke, utan rosten har mer och mer angripit rör, hydrofor och varmvattenberedare. Den senare har utbytts en gång sedan jag 1936 kom till Sjötorp, men enligt sakkunnig rörentreprenör bör den utbytas hvart 4 eller 5 år. Vattnet – särskilt varmvattnen – är nu brunt som kaffe samt kan icke användas till matlagning, tvätt af kläder, bad eller tvättning. Om man använder det illaluktande vattnet som på ytan visar en fettartad hinna så blir handdukar och badlinne förstörda af rost. Förra månaden anlitades en rörmokare som skulle rengöra varmvattenberedaren, hvarvid den visade sig innehålla en tjock slemmig gröt. Någon förbättring inträdde icke. Det är anmärkningsvärt att såväl vatten – som värmeledning fått anläggas så förnuftsvidrigt som skett. Jag har nu talat med kanalbyggmästare Olsson om vattnet, men han talar endast om att vi måste spara. Det är nog riktigt att det måste sparas, men man kan ej existera utan vatten och alla vaktarna ha fått vatten indraget i sina bostäder. Det är tydligen endast slussinspektorerna som anses kunna undvara hygieniska hjälpmedel. Med anledning af ofvanstående anhåller jag att ny varmvattenberedare snarast måtte installeras samt att därefter sakkunnig person får afgöra om icke ny hydrofor och rörledningar af koppar böra apteras. I annat fall riskeras att något rör rostar sönder samt såväl möbler som bostaden blir skadad.
Kanalvillan i Sjötorp den 3 maj 1951
Kurt Låftman.
Göta kanalbolag
Huvudkontoret
Motala
Betr. Vattenledningar i ”kanalvillan”/ kanalkontoret i Sjötorp.
Härmed Låftmans brev åter jämt vattenanalysen. Att vattnet i inspektorsbostaden inte är bra på grund av rost i ledningarna har jag nog vetat länge men då vi själva fått dragas med rostiga ledningar i över 20 år och säkerligen har under vissa tider värre vatten än Låftman har jag av kostnadsskäl ej åtgjort något åt saken. Vi få vissa tider av året bära in allt vatten till matlagning och Låftman har dräng. Nu tycks det dock hava blivit sämre och bör därför något åtgöras. Det tyckes vara värst med varmvattnet och kan det kanske vara lämpligast att nu utbyta enbart varmvattensberedaren av järn mot en sådan av koppar. Det kommer säkert att bliva betydligt bättre vatten sedan. Själva hava vi här en badkamin och varmvattensberedare av koppar som nog varit här i 30 år och alltjämt är bra men få vi själva titt och tätt spola den ren från rost som inkommet från järnrören. Jag bifogar ett anbud på vad det skulle kosta att utbyta samtliga vattenledningar och varmvattencisternen mot sådan av koppar med undantag för hydrofor och ledningen från brunnen till denna. Kostnaden inberäknat håltagning och efterlagning och målning torde nog bliva drygt 2000 :- kr. Ledningen från brunnen och ny hydrofor kostar ung. 600 :- kr. Att enbart som jag föreslagit utbyta varmvattensberedaren mot en sådan av koppar kostar ung. 550 :- kr.
Hajstorp, Töreboda den 8/5 1951
A. Olsson
Beslut 5/7. Ny varmvattensberedare av koppar monteras 1951.
Beträffande Kommendörkapten K. Låftmans Bostad, Sjötorp.
På uppdrag av AB Göta Kanalverk har verkställts besiktning av inom rubr villa inmonterad värmeledningspanna.
Värmepannan undersöktes varvid framkom att densamma är en National Radiatorgesellschaft MBH panna. Någon identitetsskylt stod ej att finna, men att pannan kan jämställas med Strebelverkens typ Camino C med en eldyta 2.75 kvm. Såsom bränsle användes i huvudsak ved, vilket kan anses som mycket opassande för ifrågavarande panntyp, emedan verkningsgraden torde i detta fall vara c:a 30 % mot normalt för vedeldning i härför avsedda värmepannor 60 – 70 %. För att nedbringa bränslekostnaderna, föreslå vi att, om ved framledes skall användas som bränsle, värmepannan utbytes mot en om 4 kvm eldyta av Fjellmans Mekaniska Verkstads tillverkning, vilken även med fördel kan användas för såväl olje-, kol eller kokseldning.
Mariestad den 6 november 1952
FREDRIKSSONS VÄRME
Bertil Ohde
Göta Kanalbolag Huvudkontoret
Motala
Beträffande utbyte av värmepanna i slussinspektorsbostaden Sjötorp.
I anledning av beslut vid årets höstbesiktning å rubr. ställe har jag nu låtit en ingenjör från Fredrikssons Värme firma i Mariestad undersöka den nuvarande värmepannan. Hans utlåtande bifogas och som framgår därav är den gamla pannan ej utbränd men för liten och ej lämpad för vedeldning. I stället föreslås insättande av en större / 4 kvm – eldyta / panna av Fjellmans tillverkning i Mariestad . Denna kostar för närvarande 1850:- kr. vartill kommer insättningskostnad på ca 700:- kr. eller tillsammans över 2500:- kr. Då en sådan panna blir betydligt större tror jag Låftman fordrar ett nytt och större pannrum till densamma. Ett sådant finge antagligen byggas utanför köksingången eller ordnas under byggnaden och blevo nog kostnaden då 5 a 6000:- kr minst. Petterssons Värmeledningsfirma i Töreboda offererade i våras en ny Norrahammars värmeeldningspanna med 3,2 kvm. eldyta till ett pris av 1225:- fritt insatt. En sådan panna är ej mycket större än nuvarande panna och får ledigt rum å samma plats. Den kan även eldas med ved. Då den nuvarande pannan ej är utbränd kan den som jag förut framhållit nog användas ännu några år. Tills dess kanske enklast vore om Låftman finge något högre bränsletilldelning eller däremot svarande penningar för inköp av koks i stället. Veden betingar ju numera högre pris liksom koksen.
Hur länge Låftman kommer att stanna kvar i Sjötorp vet jag ej men själv säger han sig ej ämna stanna så många år till.
Hajstorp, Töreboda den 13/11 1952 A. Olsson
Kanalkontoret, Sjötorp
Ing. A. Olsson, Hajstorp
Skogsförvaltningen
15 nov. 1952
Sedan det nu efter besiktning av sakkunniga konstaterats, att värmepannan vid Sjötorps slussinspektorsbostad är olämplig för eldning med ved men i övrigt är felfri och väl lämpar sig för kokseldning, bestämmes härmed följande. Slussinspektoren erhåller i stället för 17 kubikmeter björkved och 17 kubikmeter barrved till ett förrådspris av 225:- kr. i bränslekostnadsbidrag det verkliga dagsvärdet av veden d.v.s. för närvarande 880:- kr., för vilken summa koks skall inköpas. För den händelse slussinspektoren härutöver önskar köpa ved av kanalbolaget, får detta ske till bolagets självkostnadspris d.v.s. c:a 17 kr. för björkved och c:a 15 kr för barrved, vilket pris även skall betalas för den hösten 1952 levererade veden.
Bo Klint
Driftsledare.
Till Driftsledaren
Vid telefonsamtal i midten af denna månad angående bränsleförhållandena härstädes fick jag den uppfattningen att jag skulle ersätta den i år bekomna veden med 225 kr eller samma summa som Göta Kanalbolag utbetalar därest löneveden ej uttages, men af skrifvelse den 15 dennes märker jag att jag misstagit mig, ty däraf framgår att jag skall betala 544 kr för samma ved. Det förefaller anmärkningsvärt att Kanalbolaget ersätter, eller man kan säga betalar ut 225 kr för denna kvantitet ved, som en tjänsteman får lösa med 544 kr.
I samband härmed får jag påpeka att slussinspektorerna ha samma lön ehuru betydligt olika arbete samt att slussinspektoren i Sjötorp på grund af de lokala förhållandena själf måste bekosta en gårdskarl. Bränsleförhållandena äro också olika beroende på värmeanordningarna. Enligt hvad jag försport lär den anslagna vedmängden i normala fall räcka till att uppvärma kanalvillorna i Mem, Forsvik och Hajstorp under det att härstädes åtgår ungefär 200 hl koks ( f.n. till ett pris af 7.95 kr pr hl. ) samt ved till tre olika hus d.v.s. till köksspisen i kanalvillan, till uppvärmning af hembiträdets rum, som ligger i ett särskilt hus, hvilket vintertid är mycket svårt att värma upp och hvilket rum af flera hembiträden förklarats vara icke människovärdig, ett omdöme som nog ej kan bestridas. Tillkommer så gårdskarlens stuga med köksspis och kakelugn.
Om nu veden för dessa spisar och kakelugnar skall betalas med 17 a’ 15 kr pr kbm så går uppvärmningen af kanalvillan och de två stugorna till ungefär samma summa som driftsledaren betalar i hyra för sin sjurumsvåning med fri värme. Beträffande det i skrifvelsen af den 15 nov förekommande uttrycket att pannan ”i övrigt är felfri” så förnekar ingenjör Ohde, som besiktigade pannan, detta uttryck. Han säger att han endast var anmodad yttra sig om pannan var utbränd. På förfrågan meddelar han att ny dragregulator behöfver insättas.
Kanalkontoret i Sjötorp den 21 november 1953
Kurt Låftman.
Köp av borrmaskin
Göta Kanalbolag
Huvudkontoret
Motala
Smeden Karl Bergkvist, som sedan hösten 1953 varit anställd vid bolaget som reservvakt, smed och svetsare äger en ny snabborrmaskin med elektrisk motor vilken han satt upp i kanalbolagets verkstad här och utan kostnad låtit den vara i bruk allt sedan Bergkvist kom dit. Då den visat sig nästan oumbärlig och vi högst ogärna vilja bli av med den och då Bergkvist fått erbjudande om att sälja den till en verkstad i Hova för 450:- kr, vilket är mycket billigt, vill jag fråga huruvida ej kanalbolaget lika gärna kan förvärva den för samma pris. Den borrmaskinen vi ha i verkstaden är mycket gammal och försliten och dessutom fast till sitt läge då den drives från transmission i taket medelst remdrift. Bergkvist borrmaskin är flyttbar och kunna vi ställa den utanför verkstaden vid borrning av långa järn och balkar.
Vi ha ett elektriskt svetsverk i smedjan, som vi köpt från slussvakt Eriksson i Sjötorp och som visat sig vara väl använda pengar. Det är dyrbart att svetsa på verkstad och vi svetsa nu alla T och L järn till reservslussportsbyggena och de nya portarna till Bråttom. Nu har Eriksson ett begagnat och något större svetsverk som han kan sätta i stånd och sälja lika billigt som det vi erhållit / eller c:a 800:- kr / och vill Sohlgren förvärva detta. Han sade sig då ämna förflytta nuvarande vakt vid Venneberga till Norsholm och sedan skaffa en ny vakt vid Venneberga, som kan svetsa.
Hajstorp, Töreboda den 6/3 1954
A. Olsson
Ingenjör A. Olsson
Hajstorp
Töreboda
Med anledning av Eder skrivelse den 6 dennes meddelas, att jag medger att Bergkvists inköpes till ett pris av 450:- kr. Beträffande slussvakt Erikssons svetsverk var god sätt Eder i förbindelse med ingenjör Sohlgren. Vi få nu en ny brovakt vid Venneberga, som är svetskunnig.
Bo Klint
Driftledare
Stövel i kanalen
Hajstorp, Töreboda den 30/7 1945
Herr Överingeniören m.m N Tersmeden
B.B
Till följd av ett oerhört ansvarslöst och egenmäktigt förfarande av slussvakten vid övra Hajstorp får jag härmed avlägga följande Rapport till Dig för den bestraffning den därtill kan leda.
Jag var i lördags den 28 dennes hemma på em. för att se på posten och närvara vid ett sammanträde med skolbyggnadskommittén i Fredsberg och gick därvid fram till Kvick vid 16 tiden för att tala med honom huru allt gått de 4 dagar jag varit i Sjötorp. Just som jag går över Hajstorps bro råkar jag se nedåt kanalen och får då till min stora förskräckelse se att kanalsträckan mellan Övra och Nedra Hajstorp var tömd ända i botten. Detta hade jag ej märkt då jag kom över bron 3 timmar tidigare. Jag sprang in till slussvakten och frågade vad som hänt i tro att någon portskada inträffat vid Nedra Hajstorp. Döm om min förbluffelse när jag får till svar av honom att hans pojke kastat en liten gummistöfvel i kanalen och han tagit sig för att tömma bassängen för att få tag på den. Är han fullt klok eller är han galen sade jag till honom som vågat sig på något så riskabelt icke minst ur trafiksynpunkt. Han sade att till följd av tidigare docktappning och mycket båtar i kanalen rätt mycket vatten behövde tappas ned och kom då på tanken att då inga båtar voro att vänta på länge, begagna tillfället tömma bassängen och ta reda på stöfveln.
Jag har idag hållit förhör med samtliga slussvaktare mellan sluss 8 och N. Hajstorp. Längre ned än till sluss 8 i Sjötorp har ej tappning utförts uppgav Nilsson och då tappningen i lördags em. slutade var vattnet rätt högt ovanför 8-de slussen. Y. Jansson vid N. Norrkvarn fick meddelande från Godhögen att tappning skulle ske just som han tänkt ringa om att få vatten. När vattenståndet var lagom högt nedom sluss 9 stängde han men fick order av vakten vid övra Norrkvarn tappa ännu mera då vattnet på mossen var högt. Det blev sålunda lite för högt vatten nedom sluss 9 och ovan sluss 10. Jag frågade O. Jansson i Godhögen om han då slussvakten vid övra Hajstorp ringde om tappning fick vetskap om av vilken anledning denna skulle ske. Han hade sagt sig skola tömma bassängen för att ta reda på en sko och först efteråt hade han reflekterat på att det måste vara galet med tappningen. Lindblad säger sig ej haft en aning om vad på grund tappningen skedde. Hur gamle Karlsson vid Nedra Hajstorp kunde förleda sig till att utföra tappningen kan jag ej förstå, så mycket mer som han visste om att jag var på semester i Sjötorp och därför bort fråga slussvakten vid övra Hajstorp om han verkligen kunnat få tillstånd till något sådant. Efteråt hade han tänkt därpå och även sagt till sin hustru att han tyckte det hela var konstigt.
Vid förfrågan i Tåtorp fick jag upplysning om att Sköld då vattnet sjönk ung. 3″ hade ringt till Wassbacken och frågat brovakten om denne tappade vatten där. Själv erkänner slussvakten vid Övra Hajstorp att han burit sig synnerligen ansvarslöst åt och ej följt sin vaktarinstruktion ”att hålla 10 fots vattenyta därest ej annat av överingeniören bestämts”./ punkt 9. Någon båt har ej blivit hindrad eller haft någon olägenhet av händelsen. Då jag förmodar att detta brev kommer Dig tillhanda i morgon, ringer jag Dig i morgon kväll dels ang. ovanstående och dels emedan jag av Karl hörde att Du tänkte åka över L:a Björstorp och Rödesund då Du far hem. Kanske jag kunde råka Dig för att tala om en del saker möjligen i Rödesund. Om Du kommer och jag måste råka Dig redan om fredag vore jag tacksam få veta det någon dag före enär jag är kallad till ett lantmäterisammanträde i Moviken för min tomt där. Detta sammanträde är klockan 10 fredag fm. Min bror och svägerska reser till Lund om måndag men före dess kanske det ej är klart när medlemmar från arbetsrådet kommer till kanalen och om jag kan få följa med till Lund kommande vecka.
Allt väl för övrigt vid kanalen.
Din tillgivne A. Olsson
Rapport över förhör, hållet den 2 aug. 1945, i anledning av en förseelse begången av slussvakten vid övra Hajstorp den 28 juli 1945.
Slussvakt Yngve Jansson, Nedre Norrkvarn har uppgivit;
att docktappning ägt rum dagen förut, den 27 juli varför vattentappning då skolat ske. På grund av mycket båt kunde tappningen ej ske förrän den 28 juli på em.
att efter det att båtarna Eos och John Eriksson passerat Nedre Norrkvarn 28/7 på nedgång ringde han slussvakten vid övra Hajstorp och frågade om det kunde gå att tappa ned vatten och fick till svar att tappningen redan börjat. Vattnet nedom slussen var då nätt 10- fot.
att sedan vattnet blivit upptappat till 10 1/4 fot nedom Nedre Norrkvarn slog han igen tappningen. Någon som helst vetskap om att man tappade ur en bassäng vid Övra Hajstorp hade ej Jansson.
Vikarierande slussvakten vid Övra Norrkvarn, Axelsson har uppgivit;
att han ej kunde minnas huru tappningen ägt rum den 28 juli. Någon vetskap om varför hade han ej.
Slussvakt Olof Jansson, Godhögen har uppgivit;
att strax efter att båtarna Eos och John Eriksson passerat Godhögens slussar på em. den 28 juli, ringde slussvakten vid övra Hajstorp och frågade om ”vattensladden” mellan övre och nedra Hajstorps slussar kunde få plats på mossen. Jansson hade då svarat att då det felar vatten nedom Nedra Norrkvarn så kunde det passa att släppa ned vatten.
att slussvakten vid Övra Hajstorp vid samtalet upplyst Jansson om att pojken kastat en sko i slussen och att han tänkte försöka taga reda på den.
att han därpå började tappa med två luckor och meddelat detta till vakten i Riksberg och något senare till vakten i Nedra Norrkvarn / eftersom vakten vid Övra Norrkvarn ej svarade / Yngve Jansson hade därefter själv åkt upp till Övra Norrkvarn och dragit på två luckor.
att tappning med två luckor pågick 1 timma och 10 min. varpå Jansson, då han ej ville höja vattnet nedom Godhögen mera än till 10,6 fot ringde han till Övra Hajstorp och meddelade att han ej fick tappa längre. Han hade då fått svaret att det var färdigt.
På grund av att han tidigare på em. råkat få en ko i kanalen som efter mycket besvär lyckades rädda, säger sig Jansson varit så trött att han ej reflekterat på det galna tilltag att tappa ur bassängen. Först efteråt tyckte han det var konstigt.
Slussvakt Nils Lindblad, Riksberg har uppgivit;
att han ej haft någon aning om bassängtappningen. Han fick meddelande från Godhögen om tappning med två luckor.
att när order kom att tappningen skulle sluta fick han se att vattnet i bassängen ovanför Riksberg hade sjunkit ung. 1 1/2 fot. Detta meddelade han genast till slussvakten vid Nedra Hajstorp.
Slussvakt A. Karlsson, Nedra Hajstorp har uppgivit;
att hans dotter av vakten i Riksberg erhöll meddelande om tappning med två luckor. När hon därpå ringde Övra Hajstorp om tappningen fick svaret att han ej kom att tappa då han tänkte dra ut vattnet.
att då Karlsson uppehöll sig å kanalbanken ovanför slussarna vid tillfället kom slussvakten vid Övra Hajstorp en stund efter det att tappningen börjat ned till honom och talade om att han tömde bassängen för att komma åt en stöfvel som pojken kastat i slussen.
att han ej tänkt närmare på tilltaget utan trott att han fått tillstånd därtill. Karlsson visste dock att undertecknad befann sig på semester.
att han ej tänkt på att vid Riksberg hela tiden tappades för fullt med två luckor under det att vattenavrinningen vid Nedra Hajstorp minskades allt eftersom vattnet sjönk ovanför Nedra Hajstorp.
att han efter det tappningen pågått en stund sagt till sin hustru att han tyckte det var besynnerligt att slussvakten vid Övra Hajstorp kunnat fått lov därtill, men ej kommit sig för att fråga om saken.
Slussvakten vid Övra Hajstorp har uppgivit;
att han något tidigare på em. den 28 juli talat vid Wassbackens brovakt och fått veta att ingen båt fanns. Då han dessutom visste att tappning skulle ske nedom Norrkvarn förstod han att ingen båt var att vänta till Övra Hajstorp på länge.
att då hans pojke dagen förut slarvat bort en sko och så nu en nästan ny stöfvel, som var svår att ersätta, kom han att tänka på möjligheten att sänka vattnet i kanalbassängen mellan Övra och Nedra Hajstorp så mycket att han kunde göra ett försök att få tag på stöfveln.
När vattnet sjunkit till ung. 1 meter på tröskeln till nedra portparet gick han ned i slussen och försökte vadande känna efter stöfveln. Det var under detta vadande som hans fru kom ut och sade att vakten från Godhögen ringt och sagt sig ej kunna taga emot mera vatten. Han bad då frun lämna svaret att det var färdigt och gick därpå upp och började itappningen å bassängen med en lucka.
att han ej tänkt djupare med hänsyn till risken att få skräp i portkammarbottnarna vid påfyllningen.
Då undertecknad på em. kommit hem och hade min väg över bron varslade jag nedtappningen och sprang in till slussvakten i tro att någon olycka inträffat vid Nedra Hajstorp, talade slussvakten om förloppet och anledningen. Klockan var då 5.30 på em. och hade då tappningen pågått en stund. Vid min översyn av kanalbankarna syntes ej någon skada.
Vid min förfrågan om han ej tänkt på den stora risken för ras å kanalslänterna sade han sig tro att dessa, som delvis består av berg voro mycket starka. Han erkände att han burit sig synnerligen ansvarslöst åt och att han efteråt ej kunde förstå att han varit så oförsiktig. Under de fem år han varit slussvakt vid Övra Hajstorp har han ej gjort sig skyldig till någon förseelse i tjänsten. Han har ett ivrigt kynne och verkar ibland något nervös. Något hinder i kanaltrafiken eller någon olägenhet för båtar i kanalen har ej uppstått eller förmärkts genom händelsen.
Hajstorp, Töreboda den 3/8 1946
Axel Olsson
Kanalbyggmästare
Köp av gräsfrö
Överingeniör N. Tersmeden
Töreboda.
Broder.
Vill bedja Dig om tillstånd att få inköpa tre kg gräsfrö a 2,80 kg summa 8.40 för besåning av boställets närmaste omgivningar. Till följd av allt gammalt virke o sten från den rivna byggningen, som fick ligga kvar, hava gräsmattorna alldeles gått ur så kullen m. m. är svart o ser förfärligt vanvårdad ut från kanalen.
Det artar sig att bliva ganska lifligt med trafiken. Vilket är väl, ty april månad har varit ganska lång. hälst som man på grund av den sena våren ej kunnat sysselsätta sig med trädgårdsarbete. Har dock gjort en hel del arbete på tomten, så den skall väl bli snygg så småningom. Hoppas snart få ner kanalarbetarne för planering så man kan så i det utfyllda området.
Min hustru förenar sig med mig i hjärtligaste hälsningar till Din Maka o Dig själf.
Tillgifne vännen
Hakon Cronstedt
Mem 3/5 1931
Sälja hö
Till Trafikchefen
Brovakten H. Roos i Lyrestad har gjort framställning om att få sälja årets höskörd, enär han slaktat sin ko. Framställningen tillstyrkes.
Sjötorp den 1 juli 1940
Kurt Låftman.
Kanalkontoret, Sjötorp.
Med anledning av brovakt Roos i Lyrestad framställning att på grund av viss anledning få sälja årets höskörd får jag härmed meddela, att detsamma bifalles för år 1940.
Motala den 2 juli 1940
GÖTA KANALBOLAG
N. Tersmeden
Vinter
Kanalkontoret Mem, Carlsborg, Norsholm, Berg-Borensberg, Motala, Forsvik, Vassbacken, Hajstorp och Sjötorp.
Härmed meddelas tills vidare följande.
Kanalen skall såsom brukligt hållas öppen för trafik så länge isförhållandena medge detta, dock givetvis endast så länge trafik av någon betydenhet äger rum. I år är detta viktigare än annars. Det är dock givet att öppethållandet icke får ske ända till ”bristningsgränsen” för kanalanläggningen och icke heller så länge att många fartyg bli infrusna i kanalen.
Utöver de åtgärder för underlättandet av trafiken, som vaktarna bruka vidtaga, såsom utläggande av islänsor vid slussarna, upprepad tappning därstädes, borttagande av is å portarna särskilt vid rundståndarna, genom saltning eller på annat sätt, ävensom genom långtappning i kanalsträckorna skall följande i år vidtagas.
Vid behov och allt efter förhållandena skola kanalarbetarna insättas för att hjälpa till med borttagande av is i slussarna ävensom eventuellt senare i broöppningarna. Härmed avses dock icke att dessa arbetare skola ersätta eller hjälpa vaktarna vid själva slussnings- eller broarbete, för så vitt icke särskilda omständigheter föreligga, såsom hög ålder, klenhet eller dylikt. Arbetarhjälpen skall lämnas under dagen och endast i undantagsfall på annan tid. Kostnaderna littreras på o. f. k. drift. Kanalbyggmästaren skola så snart issvårigheterna uppstå dagligen (helst på f.m. annars vid tillfälle) hit meddela härom och därav föranledda vidtagna åtgärder. Ökas svårigheterna emotses sådana meddelande även från Berg och Sjötorp.
Försök ha gjorts att förhyra isbrytare eller starkare bogserare för att vid uppstående issvårigheter gå på kanalen. Dylika båtar synes emellertid på grund av tidsförhållandena icke längre finnas disponibla. För den händelse någon av Eder känner till någon ledig sådan båt, var god meddela detta hit.
GÖTA KANALVERK
Trafikchefen
MOTALA
N. Tersmeden
13/12 -39
Ligister från Hova
Hajstorp den 9 juni 1943
Överingenjören m. m. Herr N Tersmeden
För en tid sedan tog polisen i Töreboda tre ynglingar från Hova, vilka trots att brovakten vid kanalbron ropade till dem enär de sprungo över bron just som den var under insvängning i land. Polisen, som då patrullerade i brons närhet hörde vaktens rop och anhöll dem. Landsfiskalen i Töreboda instämde dem till tinget och ringde mig en dag före med anhållan om erhållande av ett ex. av kanalreglementet. Nu efter tinget ringde han ånyo och sade att det ej gick så lätt som han trott att få ynglingarna bötfällda. Det var uppskov i målet enär häradsdomaren ansåg att enl. hänvisningen i vitesanlaget vid bron till 16 § mom. g i trafikreglementet skall ”straffavgiften” uttagas av vederbörande kanaltjänsteman. Då landsfiskalen instämde ynglingarna tog han för givet att det skulle gå lika lätt för honom att utkräva vite för förseelser mot kanalen som för liknande förseelser mot SJ.
Några liknande beivringar sade jag honom, kände jag ej till beträffande kanalens västgötalinje men förmodade att en fullmakt för honom från kanalbolaget erfordrades. Då jag lovade landsfiskalen att efterhöra hurusom förfarits i liknande fall å östgötalinjen t. ex. vid Motala kanalbro, vill jag fråga Dig därom. Landsfiskalens namn är Oskar Wardenius.
Din tillgivne
A Olsson
Den 3/9 1943
Överingenjören m. m. N Tersmeden
Motala
B. B.
Vid förfrågan hos landsfiskalen i Töreboda, angående målet mot de tre ynglingar som i våras olovligt beträdde kanalbron i Töreboda, sade han att de gingo fria vid tinget. Jag bifogar en avskrift av domslutet. Det framgår därav att endast kanalbolaget eller den de lämnar behörig fullmakt därtill kan beivra sådana förseelser.
Landsfiskalen anser att kanalbolaget bör hos länsstyrelsen begära förbud mot allt vistande av obehöriga inom det område som vid brons manövrering begränsas av de fällda bommarna. Vidare bör böterna för överträdelse däremot sättas betydligt högre än nu 5:- kr för att respekteras samt bör stora tydliga anslag om förbudet uppsättas å ömse sidor bron. Polisen i Töreboda har sagt till kanalvakten att den ej vidare kommer att bry sig om ifall folk går på bron då den manövreras. Strax då bron var nybyggd påpekade jag för vägstyrelsens ordförande och för vägingenjören att förbud borde stadgas för vidrörande av de fällda bommarna / folk höllo fast i dem / samt mot allt vistande innanför dem. Å kanalens anslag vid bron står endast att det är vid vite förbjudet att beträda bron då den manövreras. Detta kan missförstås så att vistelse innanför bommarna ej är belagt med vite. Vägstyrelsen begärde också sådant förbud / mot vite av 25:- kr / men då landsfiskalen i Töreboda hade ärendet till yttrande avslog han deras begäran under motivering att det redan fanns förbud anslaget vid bron. Det var harmligt ansåg landsfiskalen att de tre ynglingarna skulle gå fria men var det omöjligt att fälla dem enligt allmän lag. Varför han ej begärt fullmakt av kanalbolaget vet jag ej, jag har ej frågat honom därom.
Din tillgivne
A Olsson
Allt går sin gilla gång…
Göta Kanalbolag
Huvudkontoret
Motala den 21 juli 1944
Herr Överingeniören m. m. N. Tersmeden
c/o Fru Linds sterbhus
Grebbestad
Överstelöjtnant Winblad i Mem har haft förfrågan från representanter för Svenska Spannmålsbolaget beträffande plats för upplagring av 5000 – 6000 ton foderkakor vid Mem. Det är fråga om c:a 2000 kvm. av det utfyllda området, som kanalbolaget inköpte år 1935. Någon byggnad i vanlig bemärkelse skall ej uppföras. Partiet skall uppläggas på underlag och sedan täckas och byggas för med något slags plattor. Det beräknas kvarligga 2-3 år. Planhyran enligt taxan är ingen för första månaden, 1,4 öre för andra, 2,8 för tredje månaden/ samt därefter 7 öre per månad, allt per kvm. Spannmålsbolagets representanter anse detta vara för mycket på denna plats för så pass lång tid, men äro villiga betala 50 öre per år och kvm eller således 1000 kr. per år. Det är meningen att godset skall gå på kanalen. Det skulle det kanske göra även om det skulle upplagras på annan plats, men det är ju ej säkert. Det skulle bli c:a 25 båtlaster d. v. s. 50 resor på kanalen (godset kommer från Göteborg), och kanalbolaget skulle således få en inkomst därav på närmare 15.000:- kr. Som vanligt är det brådskande och överstelöjtnant Winblad vill träffa preliminär överenskommelse på ovanstående villkor. Du kanske har läst i tidningarna om ett oväder vid Borensberg igår. Det var dock ej så farligt som man skulle kunna tro av tidningarna. Något hinder i trafiken blev det ej och ingen skada på kanalen.
För övrigt går allt sin gilla gång. Trafikinkomsterna för juni var kr. 40.777.11.
Med hälsningar från oss alla.
Lång väntan
Till Trafikchefen för Göta Kanal
Herr Överingeniör N. Tersmeden.
Motala
Undertecknad ber härmed att få anföra följande; Då jag med mitt fartyg M/F Frey (reg. nr. 7213) på resa från Linköping till Hellekis den 22/6 1939 kl. 18.15 signalerade för Borenshults slussar blev jag ej insläppt utan måste förtöja vid kajen, vilket skedde 18.19, detta emedan S/S Astrea väntades från Motala. Nämnda fartyg anlände emellertid först 18.48 till övre slussen. Mellantiden, 33 minuter, var precis den tid M/F Frey behövde för att gå igenom slussarna. Enligt slussvaktens uppgift skulle S/S Astrea behöva en tid av 28 a 29 minuter mellan Motala och Borenshults slussar. I så fall skulle S/S Astrea antingen ej ha gått från kajen i Motala eller också ha blivit hindrad av järnvägsbroarna, efter ankomsttiden till Borenshult att döma. Slussvakten ringde under väntetiden Slussinspektor Rosensvärd, men det blev kort och gott att passagerarfartyg hade förtursrätt, vilket ju är reglementsenligt. Men då reglementet ej säger något om att passagerarfartyg kunna anmälas i telefon långt bortifrån någon annan plats, med påföljd att alla andra fartyg då stoppas, bör reglementet efterlevas eller också förtydligas. Liknande situationer inträffa ofta, och om det vill sig illa med flera timmars dyrbar väntetid.
Linköping den 11/7 1939
Högaktningsfullt
Birger Holm
Befälhavare å M/F Frey.
Yttrande.
I anledning av bifogade rapport från M/F Frey av den 11 dennes, får jag meddela, att det äger sig riktighet att jag vid telefonförfrågan vid sagda tillfälle ansåg, och allt fortfarande anser, att ”Astrea” borde släppas ned före ”Frey”. I rapporten angives ”Astrea” antingen ej gått från Motala då ”Frey” anlände till Borenshult eller blivit fördröjd vid järnvägsbroarna. Enligt tabellen för järnvägsbroarnas öppethållande angives att St. J. bro är öppen 17.55 – 18.20 och lilla banans bro stänges mellan 17.55 – 18.45. Genom tillmötesgående synes emellertid ”Astrea” ha blivit genomsläppt efter 17.55 genom lilla järnvägsbron (18.10) efter 18.05 tågets passerande. Med gångtiden 29 minuter skulle sålunda ”Astrea” varit i Borenshult kl. 18.39 och om ”Frey” hade släppts in 18.19 – tiden bör räknas från den tidpunkt fartyget anländer till slussen ej från signalen till sjöss – hade ej ”Frey” varit uppe förrän 18.52 tidigast. Därefter skulle omställning av slussvattnet fått äga rum vilket tar 16 min. enl. tagna medeltal och ”Astrea” skulle sålunda fått vänta till 19.08 d. v. s. fått vänta i 29 minuter om hon kommit enligt beräkningen. ”Astrea” hade därigenom blivit fördröjd lika lång tid som nu ”Frey” och i så fall bör med reglementets andemening passagerarbåten fått förtursrätt. Anmälan på telefon sker för alla fartyg såväl från Borensberg som från Motala och om fartygen beräknas vara i Borenshult samtidigt, göres naturligtvis omställning av slussvattnet för att passa passagerarfartyget. Denna procedur som kräver både tid och arbete tycks skutskepparna aldrig taga med i sina beräkningar när de klaga.
Olägligt är visserligen att man ej med säkerhet kan i Borenshult avgöra om fartyg från Motala passerat järnvägsbroarna, ty den vanliga signalen vid passagen av Platens grav höres ej alltid i Borenshult, men med ledning av tabellen för broarnas öppenhållning, söker man i möjligaste mån beräkna ankomsttiden.
Någon ändring i nu gängse praxis och i reglementets bestämmelser torde rapporten ej behöva föranleda och några undantagsbestämmelser för fall motsvarande det föreliggande äro absolut olämpliga.
Motala kanalkontor den 14 juli 1939.
Ny brunn
Hajstorp den 9/11 1945
Herr Överingeniören m. m N. Tersmeden.
Motala
B. B.
Beträffande Låftmans tvättrum och Bergkvist brunn.
Vid förfrågan till Låftman om obehövligheten av tvättrummet efter svärmodern död sade han sig allt vilja hava det om ej förr så till sommaren nästa år. Efter att hava anlitat Hushållningssällskapets brunnexpert har det visat sig att bra hushållsvatten går att få ungefär 60 meter öster om vaktstugan vid sluss 6 nedanför kanalbanken. I förhoppning om att snart kunna få bättre vatten påbörjade slussvakt Bergkvist själv grävningen av ny brunn där men fick han sluta därmed då jag fick veta detta. Han vart då mycket besviken och ledsen då de som sagt hoppats äntligen få slippa det otäcka dricksvattnet. Enligt ekonomiska besiktningsprotokollet skall denna brunn ej upptagas förr än 1947. Nu hade jag tänkt fråga Dig huruvida han ändå ej skulle kunna få sin brunn nu i stället för Låftmans tvättrum. Rören kunna föras på förrådet och avskrivas 1947 och kan själva arbetet med färdigställandet av brunnen ej bliva så dyrbart c:a 100:-kr.
Vad säger du om detta?
Din tillgivne
A Olsson
Slussinspektoren i Vassbacken
Vassbacken den 15/1 1935
Herr Öfveringeniör N. Tersmeden
Härmed får jag vördsamt anmäla att min make Löjtnant Lundqvist är sängliggande, sjuk i lindrig hjärnblödning, och enligt läkares ordination hålla sig i sängen i 3 veckor.
Högaktningsfullt
Gerda Lundqvist
Herr Överingeniören m.m N. Tersmeden
B.B
Härmed översändes ekonomiska besiktningsprotokollet samt kanalbolagets exemplar av kontraktet för L:a Påvelstorp, vederbörligen underskrivet av Johansson.
Brovaktfru Frödell vid Stångs bro har gjort en förfrågan huruvida hon möjligen skulle kunna få något bidrag till hjälp med de utgifter hon haft för sysslans uppehållande under den långa tid Frödell varit sjuk. Hon har från mitten av juli tills nu i höst måst lejt en man till hjälp med jorden för att hon själv skulle kunnat sköta bron med någon hjälp av pojken. Brovakt Karlsson, Wassbacken har sedan tre veckor lejt en man om nätterna till skötseln av bron och har han betalat denne 1,50 per natt. Han har ej nämnt något om ersättning därför men förmodar jag att han kommer med en anhållan därom.
Löjtnant Lundqvist ligger likadan, han kan fortfarande ej säga ett ord men känseln har börjat återkomma något i den förlamade foten.
Vännen
A. Olsson
Herr Överingeniör N. Tersmeden
Motala.
B.B.
Jag har idag talat vid fru Lundqvist i Wassbacken och lovat hjälpa henne med avlöningen och räkenskaperna vid årsskiftet och rekvirerar jag därför penningar till vaktaravlöningarna och diverse räkningar som skola betalas då å Wassbackens avdelning. Löjtnanten kommer att begravas söndagen den 29 dennes å Mo kyrkogård. Samlingen äger rum i Wassbacken kl 11 fm. och jordfästningen sker kl 2 em. i Mo Kyrka. Hur blir det med krans från tjänstemännen vid kanalen ? Överstinnan Lindberg och styckjunkare Fredriksson hava bett att få vara med å en krans till Löjtnanten. Jag tänker resa härifrån juldagens kväll till Lund/ adr. verkmästare N. Olsson Östra Vallgatan 8./ och kommer att resa åter från Lund lördag kväll med ankomst till Töreboda på söndag morgon, för att kunna vara med och följa Löjtnanten till graven. Med tappningen är allt ordnat och hinner någon nämnvärd tappning ej att ske förrän jag är åter.
Har talat med Fru Frödell vid Stång, som sade att Frödell nu är återställd och skall få resa hem den 5 eller 6 januari. Då hava de 60 dagar tilländalupet för vilka bolaget betalat / 60 x 2,30 = 138 kr./ om jag får tillfälle då jag kommer till Malmö skall jag tala vid Frödells läkare. Fru Frödell har haft en hjälpkarl i 67 dagar för vilken hon betalat 1:50 per dag samt givit maten, det är således 100 :- kr. som hon utgivit under Frödells sjukdom. Brovakt Karlsson i Wassbacken har under de tre veckor som han av doktor varit förbjuden att sköta bron om nätterna haft extra hjälp till bron i 12 nätter för vilket han utgivit 18 :- kr. och har han nu frågat huruvida han får någon ersättning därför. Jag är å kanalkontoret i Sjötorp å måndag fm för att klara allt med styckjunkaren, som sedan tänker resa från Sjötorp julaftons f.m.
Vännen
A. Olsson.
Vassbacken den 3/1 1936
Herr Öfveringeniör N. Tersmeden
Motala.
Varmt tack för all hedersbeskrivning som bevisades min make och för allt deltagande i min stora sorg.
Jag skrifver till Öfveringeniören Tersmeden för att bedja om hjälp. Nu när platsen i Vassbacken snart skall tillsättas, ville jag bedja att Öfveringeniör Tersmeden tänkte på mig. Jag skulle vara innerligt tacksam, om jag kunde få stanna i Vassbacken och sköta platsen åtminstone någon tid framåt. På bara min pension från Armén kan jag ej lefva. Jag måste skaffa mig något arbete, och min första tanke gäller ju då helt naturligt Vassbacken. Arbetet känner jag ju till, eftersom jag skött platsen, då min make varit och tjänstgjort både i Forsvik och Sjötorp.
Jag förlitar mig på Öfveringeniör Tersmedens hjälp.
Vördsammast
Gerda Lundqvist
Ber om en hälsning till Fru Tersmeden.
Hajstorp, Töreboda den 27/2 1936
Jag har för fru Lundqvist tagit reda på vad hon kommer att för pensionsförmåner. I svaret från Arméns Familjepensionskassa står ” har äran meddela att fru Lundqvist utöver pensionen från arméns nya änke- och pupillkassa om 360:- kr. årligen, tillsvidare beroende på Kungl. Maj:ts beslut äger åtnjuta en tillfällig pensionsförhöjning om 15:- kr. för helt räkenskapsår samt av statsmedel 60:- kr. i pensionstillägg årligen och dyrtidstillägg enligt för varje kvartal fastställd index, för närvarande uppgående denna pension till 51:- kr. i kvartalet.” Det blir således fn. Sammanlagt 639:- kr. årligen. Fru Lundqvist, som fn. ligger sjuk har bett mig hjälpa med ansökan till kanaldirektionen om något bidrag. Någon pension är det väl ej tänkbart att söka ? När skall en sådan ansökan av henne vara inlämnad ?
Vännen
A. Olsson
100 km/h över Jonsboda bro
Beträffande skada å Jonsboda kanalbro orsakad av lastbil.
I förrgår kväll den 13 vid 21 tiden ringde brovakten i Jonsboda och meddelade att en lastbil illa tilltygat kanalbron och bad mig komma dit. Jag for genast och konstaterade vid framkomsten att en R – lastbil som ej hade någon last och var försedd med släpvagn hade kommit körande från Halna – hållet med en ohygglig fart, vakten bedömde den till minst 100 km/h. Då den körde genom den skarpa kurvan intill bron sladdade släpvagnen utanför brolämmen varvid underredet med axel och hjul körde hårt mot brons långregel och ryktes loss. Av farten rullade hela hjulparet med tillhörande axel i kanalen. Själva flaket hängde kvar i kopplet till bilen och drogs med denna varvid det renrakade broräcket på inte mindre än 5 brokolonner varav 3 hamnade i kanalen. De återstående 4 skadades delvis och räck-kryssjärnen sletos isär och blevo hemskt tillvridna. Något fel på själva bron kunde vi på kvällen ej märka, den gick att manövrera som vanligt. Ej heller vid den närmare undersökningen som gjordes dagen därpå kunde vi upptäcka något fel eller sprickor som kunde härledas till olyckan. Vi gjorde med linor ett provisoriskt räcke vilket senare utbyttes mot räcke av trä. Passagerarbåten Juno kom medan vi höllo på med bron och då en lastbåt tidigare gått genom bron utan att få bottenkänning varskoddes styrmannen att färdas mycket försiktigt och märktes ej heller då någon bottenkänning. En lastbåt som kom omedelbart efter passbåten kände ej heller något. Innan jag for från Jonsboda bad jag vakten ringa mig därest det senare skulle komma någon båt och bli stoppad. Klockan 2,30 ringde han och sade att Wieille Montagne III ej kom fram. Jag for så fort vi kunde dit med dykaren och vid 5 – tiden var passagen åter klar. Denna båt är ju nästan flatbottnad varför han ej kom fram trots att hjulparet låg nere i resättbottnen intill ena sidan. I ungefär 3 timmar fick Willebåten vänta, det tog nästan en halvtimma innan de fick upp ångtrycket så att de kunde gå, och jag frågade styrman huruvida de komme att begära betalning av bilägaren för väntetiden och för att de med sin vinsch och folk hjälpte till att lyfta upp bilhjulen. Han sade sig därvid skola fråga disponenten och senare lämna besked. Polisen har bett att få reda på alla kostnader i samband med olyckan. Jag har ännu ej hunnit räkna ut vad det hela kan belöpa sig till men tror att det går till minst 6 – 700:- kr. Vi har gått i författning om reparation och komma genom landsfiskalen utkräva ersättning. Som väl är ha vi det antal brokolonner som åtgår.
Hajstorp, Töreboda den 15/8 1951
A. Olsson
/ Telefonbesked fr. Torell 17/8: Intet krav!
Vidarebefordras till Olsson
Ko på bron
Överingenjören m. m. Herr N. Tersmeden
Motala
B. B.
Då brovakt Isgren för några dagar sedan skulle börja igenvinda Rogstorps kanalbro efter det en båt passerat, kom ägaren till St. Hällsås / Karlsson / ensam drivande med sina kor från betesmarkerna öster om kanalen. Då korna därvid voro komna ända fram till brolämmen motade Isgren dem ett stycke tillbaka och bad Karlsson komma fram och hindra dem att gå på bron. Denne svarade endast att det gjorde han ej enär då korna komme att gå tillbaka. Isgren började därefter vinda igen bron men hade han ej mer än halva bron dragen då plötsligt hela koflocken gingo över brolämmen, bröt sönder avstängningsbommen och kommo ut på bron. Hade Isgren ej varit så rask att ånyo vinda bron tillbaka så hade troligen bron genom kornas tyngd tippat i kanalen. Förutom den sönderbrutna bommen blevo lämmgångjärnen svårt rätade så att undanhuggning måst vidtagas i stenpallen för att lämmen ej skall släpa på densamma. Först till vintern kunna vi palla under lämmen och taga dän järnen för uppkrökning. Då det enligt anslag vid bron står att det vid vite av 5:- kr är förbjudet att beträda bron då vakten är sysselsatt med densammas manövrering skall detta belopp ådömas Karlsson. Jag vill dock fråga Dig om ej i detta fall av vårdslöshet / Isgren uppger att i vanliga fall det alltid brukar vara två personer som driva korna en före och en efter dem / större bötesbelopp borde åläggas Karlsson. I fridlysningsstadga för allmänna kanal – och slussanläggningar m. m. av den 18/1 1855 står bötesbelopp fr. 5:- till 50:- för av vårdslöshet vållande skada.
Din tillgivne.
A Olsson
Ansluta elektrisk ledning
Hällsås Egendom
Lyrestad den 30/1. 1947
Direktionen för Göta Kanalbolag
Motala
Undertecknad anhåller härmed vördsamt om tillåtelse att å bolagets elektriska linje vid sluss 6 Sjötorp inkoppla bostadslägenheten Nordtorp om 2 rum och kök i och för införande av el. ljus. Då bolagets vaktbostad Rogstorp är inkopplad å min serviceledning, vore jag tacksam för denna gentjänst från Eder sida.
I förhoppning om Edert tillmötesgående och medkänsla i denna så för landsbygden så viktiga sak tecknar
Högaktningsfullt
Reinhold Carlsson
Betr. ansökan om tillstånd att ansluta till kanalbolaget. elektr. Ledning vid sluss 6 Sjötorp.
I anledning av bifogad skrivelse från Reinhold Carlsson, Hällsås ang. rubr. tillstånd får jag meddela följande.
Tidigare har liknande framställning gjorts hit men har då svarat att bolaget ej kan gå med därpå enär vi själva skulle få försämrat ljus, ledningen är rätt hårt belastat redan nu. Det är säkerligen mycket svårt och kostsamt för Carlsson att framdraga en elektrisk ledning genom annans skogsmark från Sjötorp till Nordtorp. Därstädes finnes ytterligare en liknande lägenhet på enskild mark och torde väl de inte få något elektriskt ljus om inte bolaget tillmötesgår dem. Inte för att jag anser att bolaget har någon anledning att hjälpa Carlsson som har god råd till att kosta på egen ledning och som själv är föga tillmötesgående gent emot bolaget, men om bolaget av medkänsla för arrendatorns vid Nordtorp skall tillmötesgå framställningen skall bl. a. följande villkor sättas för den begärda anslutningen. Den andra gården skall därest de så önska få gå med i Carlssons ledning å bolagets mark. Efter vad jag hört mig för av montör Larsson i Sjötorp går det mycket bra att hava gemensam o-ledning men måste särskild tråd uppläggas å våra stolpar mellan sluss 6 och Sjötorp för de utomstående ställena. Vidare får dessa framdeles bidraga till underhållet av stolpledning t.ex. i proportion till antal ljuspunkter.
Beträffande Carlssons påpekande om medgivande såsom gentjänst förhåller sig därmed sålunda. Carlsson såsom ägare till Stora Hällsås samt ägaren till Lilla Hällsås hava en gemensam ledning som går från transformatorn invid Rogstorps gård över östra och västra kanalområdena samt genom en kabel under kanalen. Luftledningarna äro deras men kabel har bekostats och tillhör Lyrestads kraftaktiebolag. Jag kan här inte finna något kontrakt beträffande denna elektriska lednings framdragande över bolagets marker och korsning av kanalen och vet således ej på vilka villkor detta medgivits. Mellan transformatorn och vaktstugan vid Rogstorp är nog ej mer än tre stolpar men två står på bolagets mark och väster om kanalen är den elektriska ljusledningen till vaktens ladugård tillkopplad å den stolpe som står på kanalens mark. Mig veterligt har bolaget ej bidragit med några kostnader till deras linje.
Hajstorp den 21/2. 1947
A. Olsson
Skeppare Karl Svensson
M/S Märta
Rödesund Karlsborg.
I anledning av Eder skrivelse med vissa klagomål mot slussvaktaren vid Sjötorps 6 sluss får jag härmed översända en avskrift av slussinspektorens vid Sjötorp rapport över förhör med slussvaktaren med anhållan att, därest Ni har något att mot rapporten anmärka, hit inkomma med sådan anmärkning.
Högaktningsfullt
GÖTA KANALVERK
Trafikchefen N. Tersmeden
Motala
Rapport.
Angående förhör med Oskar Bergqvist den 11 och 13 aug. 1934 med anledning av skrivelsen från Skepparen Karl Svensson på m/s ”Märta”.
Slussvakt Bergqvist anförde:
1. Angående slussningen den 28/7 1934.
Något före kl. 10 em. ringdes från 8. slussen att m/s Märta var i antågandes. Bergqvist gick då ut för att öppna övre slussportparet. Det var då så ljust samt dessutom klart månsken att Bergqvist ansåg det onödigt att tända den elektriska lampan, i synnerhet som han blivit ombedd att ej i onödan tända densamma enär skepparna då få ljuset mitt i ansiktet och därigenom bländas i stället för att hjälpas. Sedan Bergqvist öppnat slussportarna och Märta var inom synhåll gav Bergqvist signal med visselpipan / 2 stötar / vilken signal även besvarades av Märta som själv ej förde de vid mörker föreskrivna lanttärnorna / 2 sido och en topp lanttärna /. När Märta kommit in i slussen frågade skepparen Bergqvist ”om lyktan är till för båtens eller för slussvaktarens räkning”. Bergqvist svarade: ” att han ansåg att lyktan är till för bägge delarna om den behöver tändas, men så är ej nu fallet”: Vad skepparen i övrigt påstår att Bergqvist sagt bestrider denne, men däremot säger Bergqvist att så snart han stängt slussportarna började skepparen att bliva olidlig mot Bergqvist och kallade denne både för fähund och andra skällsord, samt gormade och skrek så det var omöjligt att tala vid honom. Vad skeppare Svensson sedermera säger ”att sist vi gick igenom d.v.s. just den 28/7 så kom en ångbåt efter och tändes lyktan för den bara vi kom igenom”. Det förehöll sig emellertid så, att ångaren Björn kom på uppgång kl. 11.15 em. således 1 timme och 15 min. efter det Märta slussades och det var då betydligt mörkare varför ljuset tändes.
2. Angående den omhandlade slussningen 1933.
Långt innan Märta anlände på nedgång hade en ångare troligen V. Mont 3 signalerat för uppgång och hade slussen i ordning gjorts för att slussa densamma. V. Mont 3 var redan inne i slussen då Märta på 5 – 600 m. avstånd / ungefär mitt för 1000 alnarspålen n:r 4 / signalerat för nedgång. Bergqvists skyldighet var emellertid just då att stänga det nedre portparet efter V. Mon 3 och han var således förhindrad att springa upp och giva annan stoppsignal än som nu skedde nämligen att ej besvara Märtas signal. Märta fortsatte emellertid med full fart ända till den kommit omkring 50 – 60 m. från stoppålen då först slog den stopp och back på motorn varvid Märta kastades på tvären och gick in i bankens lera med fören. Det var icke sant att ”den därvid tog väldigt illa i stenarna” utan den stannade då fören kom in i leran. Bergqvist frågade sedermera ”bäste man” som stod i fören ovanpå lasten om de ej varsnat att ångaren låg inne i slussen och denne sade: ”Visst sågo vi det men skepparen bara gormade och skrek i stället för att i tid sakta farten”.
Svenssons påstående att även andra båtar klagat över Bergqvist torde även böra dragas i tvivelsmål enär Bergqvist aldrig hört någon annan skeppare klaga över honom ej heller har något sådant klagomål hemkommit till mig under de 15 år jag varit slussinspektor på Sjötorp.
Vad noggrannheten i Svenssons uppgifter angår vill jag härmed på öret ange klarations summan till Göta kanal i år från seglationens början till och med den 3 augusti.
Uppgående 6 st. resor sammanlagt kronor 385:40
Nedgående 5 st. resor sammanlagt kronor 291:43
Summa 676:83
Sjötorp den 13 Augusti 1934
Bo Lindberg